Hjärnfonden
Ge en gåva
Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.

Sedan slutet av 1800-talet, då mikroskopen blev tillräckligt bra, har neurovetenskapen ägnat mycket tid och kraft åt att kartlägga hjärnan. Det är nödvändigt för att kunna utveckla effektiva behandlingar mot sjukdomar i detta ytterst komplexa organ. Utvecklingen har accelererat och i dag får vi fram mycket mer kunskap per tidsenhet än tidigare. På så sätt gör varje krona till hjärnforskningen allt större skillnad.

I dag har hjärnforskningen nått en nivå där vi faktiskt vet hur olika mekanismer fungerar på molekylnivå. Det gör det möjligt att ta fram skräddarsydda terapier. En första flodvåg av sådana behandlingar har redan kommit, där olika sjukdomar nu kan bekämpas med hjälp av exempelvis stamceller, antikroppar och genterapi. Det är tydligt att vi närmar oss en helt ny era.  
Nu är det avgörande att hjärnforskningen inte stannar av. Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg i kampen mot sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS och Parkinson. På vägen är det vår uppgift i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd att se till att dina gåvor gör största möjliga nytta – genom att välja ut forskningsprojekten med högst potential och se till att de får finansiering.

För att världen ska få se framsteg även om tjugo–trettio år ger Hjärnfonden dessutom stöd till forskare i början av karriären. Det ger dem möjlighet att skaffa viktiga erfarenheter och ett internationellt kontaktnät. Det är avgörande. Många av de forskare Hjärnfonden har finansierat har senare blivit ledande inom sina fält i Sverige.  
Bidrag till hjärnforskningen kan med andra ord bidra till livsviktiga genombrott både på kort och lång sikt. Ingen vet exakt när, men bättre resurser tar oss definitivt närmare framtidens vård. Så alla insatser för hjärnforskningen är viktiga, stora som små.
  
Cecilia Lundberg
Professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta