Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. En av hundra flickor och en av tusen pojkar insjuknar men mörkertalet kan vara stort. I dag finns ingen effektiv behandling av sjukdomen.
Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten
Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.
Ätstörningar utmärks av ihållande problematik med födointaget. Detta är ofta kombinerat med en onormal strävan att gå ner i vikt. De mest kända ätstörningarna är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Den som har anorexi försöker svälta sig för att gå ner i vikt, trots att personen väger mindre än vad som är hälsosamt för sin längd och ålder. Bulimi är en ätstörning som innebär att personen hetsäter och sedan försöker göra sig av med maten genom att exempelvis kräkas.
Det finns en starkt ärftlig komponent i risken att drabbas av ätstörningar. Debutåldern för anorexia nervosa ligger vanligen i åldrarna tolv till arton år. Cirka 25 procent av patienter med anorexia nervosa har också autistiska drag, 50-75 procent har en samsjuklighet med depression och ångest. En av hundra flickor och en av tusen pojkar insjuknar men mörkertalet kan vara stort.
– Jag vill förstå vilka molekylära och neurobiologiska mekanismer som förklarar varför en individ som har anorexia nervosa kan svälta sig själv under en lång period, säger Ida Nilsson som forskar på Karolinska Institutet. Det är väldigt starka mekanismer i hjärnan som gör att individen inte kan ändra sitt beteende.
Läs om Ida Nilssons forskning här.
”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort.
Har du själv ätstörningar eller har någon i din närhet som du tror har problem kontakta din vårdcentral. Du kan också gå in på SHEDO.se eller riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri, och få stöd där.
Källor: Neurovetenskaplig psykiatri (2018), Christoffer Rahm, Barn-och ungdomspsykiatri (2015), Christoffer Gillberg, Maria Råstam, Elisabeth Fernell (Redaktörer)
Relaterat
Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Saga blev fri från anorexin
Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan
Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi
