Hjärnfonden
Ge en gåva
En ung kvinna med långt blont hår och glasögon har tagit en selfie.

På högstadiet utvecklade Agnes Mattsson ätstörningar och självskadebeteende.

Livet har vänt för Agnes – nu vill hon hjälpa andra unga

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort

Agnes Mattson är 18 år och bor i Halmstad med sina föräldrar. Hon går sista året på gymnasiet, älskar att umgås med vänner och att åka iväg med sin pappa och fiska. Idag mår hon bra för det mesta, men vägen dit har varit lång.

Slutade äta – ledde till orosanmälan

Som liten var hon mobbad i skolan och kallades ”mullig”. När hon gick i åttan gick hennes mormor bort, vilket var ett hårt slag. Mormodern hade stått Agnes mycket nära och varit hennes trygga punkt. Agnes mådde sämre och sämre och tänkte att mobbarna hade rätt om hennes utseende.

Hon började äta mindre och mindre, samtidigt som hon började träna mer och mer. Det var så illa att hon kunde svimma i skolan. Hon gick ofta till skolsköterskan och bad att få väga sig, och när hon gått ned i vikt blev hon överlycklig. Hon förstod inte själv att hon hade ätstörningar utan tyckte att hon hade lyckats.

Skolsköterskan reagerade och gjorde en orosanmälan till socialtjänsten. Det ledde till att Agnes kom till en ätstörningsmottagning, dit hon gick i närmare två år. Först trivdes hon inte alls där utan tyckte att hon blev behandlad som ett barn. Hon var mycket svag och hade svårt att äta tillsammans med andra. Men genom terapi och träning där man jobbar med tallriksmodellen och att sätta upp delmål, så blev hon så småningom bättre.

ADHD-diagnosen blev en lättnad

Under tiden som hon gick på ätstörningsmottagningen fick hon också en ADHD-diagnos. En av psykologerna som jobbade på mottagningen såg symtomen hos Agnes och såg till att hon fick en utredning.

— Det kändes som att en stor sten släppte från mitt hjärta. Jag har alltid känt mig annorlunda och undrat vad det är för fel på mig. Jag kunde aldrig sitta still och det hoppade grodor ur munnen på mig. Alla såg mig som en bråkstake när jag växte upp, berättar hon.

Hon önskar att hon hade fått en diagnos tidigare eftersom hennes skolgång kunde ha varit så mycket lättare. Hon upplevde att ingen förstod henne eller hjälpte henne på det sättet hon hade behövt.

Uppmanar andra att våga berätta

Diagnosen har hjälpt Agnes att förstå sig själv bättre och livet ser mycket ljusare ut idag. Ibland, när hon mår dåligt, känner hon ett sug efter att skada sig själv igen, men hon står emot. Hon går på en skola hon trivs med, har framtidsdrömmar, och hon vill inte tillbaka till ruta ett.

— Att skada sig själv dämpar bara smärtan tillfälligt, inte i längden. Och jag vill inte utsätta omgivningen för det igen.

Vad har du för råd till unga som mår dåligt?

— Våga berätta för föräldrar, kurator eller någon annan. Gå inte runt för länge och grubbla. Var med personer som du tycker om och försök ”stänga av” kritik från andra. Det är inget fel på att vara annorlunda. Ingen människa är perfekt, visa vem som är den riktiga du!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Två bilder på Johanna Bösseborns son Gustav som fått diagnosen Adrenoleukodystrofi.

Världens bästa Gustav

”Du spralliga, levnadsglada lilla pojk. Inte trodde vi att din överaktivitet, din impulsivitet och din okoncentration kunde härledas till den värsta av sjukdomar.”
Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg finns det mycket som pekar på det.

“AI kan fördubbla inlärningstakten”

Kommer artificiell intelligens styra digitaliseringen av skolan i rätt riktning? Enligt hjärnforskaren Torkel Klingberg, finns det mycket som pekar på att AI skulle kunna halvera tiden barn går i grundskolan.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Anett Sundqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet, talade om skärmtid och föräldrars mobilanvändande på Barnhjärnans Dag 2023. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Professor Anett Sundqvist: Så påverkas barnens utveckling av föräldrars mobilanvändande

Många föräldrar oroar sig för vilka effekter deras barns skärmtid kan få – men de har också anledning att vara vaksamma på hur och när de själva använder digitala medier. Det visar ny svensk forskning.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta