Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström i ett labb.

Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström Ruud. Foto: Josefin Bergenholtz för Göteborgs universitet

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en specifik grupp nervceller i hjärnstammen har en central roll i hur läkemedlet semaglutid påverkar aptit och vikt. Genom att rikta in sig på just dessa celler kunde forskarna minska matintaget hos möss – utan att ge själva läkemedlet och utan att orsaka vanliga biverkningar som illamående.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, ger nya möjligheter att förstå hur hjärnan reglerar kroppsvikt och kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot fetma.

En genväg till hjärnans mättnadssignal

Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy. Det är känt för att sänka blodsocker och få den som tar läkemedlet att minska i vikt. Men det kan bara verka i vissa delar av hjärnan eftersom det inte passerar den så kallade blod-hjärn-barriären.

Ett av dessa tillgängliga områden är det dorsala vagala komplexet (DVC) i hjärnstammen. Forskarna, som jobbar med möss, kunde visa att när nervcellerna i DVC aktiveras – antingen av semaglutid eller genom experimentell stimulering – äter mössen mindre. De förbränner också mer fett och går ner i vikt.

När samma nervceller istället slogs ut, försvann semaglutidets effekt på vikt och aptit, medan biverkningar som illamående kvarstod. Det innebär att just denna grupp nervceller styr de positiva effekterna – och inte biverkningarna.

Möjliggör viktminskning utan illamående

Doktoranden Júlia Teixidor-Deulofeu är en av de forskare som bidragit mest i arbetet. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet säger hon:

– Det här tyder på att dessa nervceller styr de gynnsamma effekterna av semaglutid. Vi har alltså identifierat en specifik nervcellsgrupp som är nödvändig för de effekter som semaglutid har på vikt och aptit, men som inte verkar bidra i någon högre grad till biverkningar som illamående. Om vi kan rikta behandlingen dit, kanske vi kan bibehålla de positiva effekterna men minska biverkningarna, säger Júlia Teixidor-Deulofeu.

Forskningsstudien

  • “Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complex”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta