Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.
Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva. Kraftiga anfall påverkar hela hjärnan, medan mindre anfall bara rör en liten del av hjärnan och knappt märks. För ungefär hälften av de drabbade läker epilepsin ut. Somliga får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha svåra anfall varje dag.
Anfallen kan orsakas av skador och sjukdomar i hjärnan. Det kan vara medfödda sjukdomar, skallskador och hjärntumörer. Stroke kan också rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi. Även om sjukdom i hjärnan kan ge epilepsi finns det många som har epilepsi utan att det finns någon tydlig bakomliggande skada eller sjukdom.
SYMPTOM
Ett stort epileptiskt anfall leder till plötslig medvetslöshet utan förvarning. Under anfallet får man ryckningar i armar och ben. Anfallet går oftast över på ett par minuter och utan att man tagit någon skada. Om man faller omkull kan det hända att man skadar sig. Tandskador förekommer och även olika frakturer. Skador i samband med epilepsi är trots allt ovanliga.
Mindre anfall gör att man bli avskärmad, stirrar framför sig och ibland smackar med munnen. Vid dessa anfall märker den drabbade inte alltid att man har haft ett anfall utan kanske bara att man haft en minneslucka. Det finns också mycket lindriga anfall där omgivningen inte uppfattar något, utan det är bara man själv som märker av det.
BEHANDLING
Den som misstänks ha epilepsi får hjärnans elektriska aktivitet undersökt med EEG. Ibland syns typiska förändringar i aktiviteten. Det är dock lika vanligt är att EEG inte visar något särskilt. I en epilepsiutredning ingår vanligen utredning med bildgivande metoder (datortomografi eller magnetkamera)
Den vanligaste behandlingen vid epilepsi är medicinering med antiepileptika. Behandlingen ges för att minska risken för nya anfall. Vid svår epilepsi där läkemedelsbehandling inte har tillräcklig effekt kan operation ge förbättring.
Visste du att...
-
Det finns ungefär 60 000 personer i Sverige som har epilepsi.
-
Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder.
-
Om du får ett enstaka epileptiskt anfall behöver det inte betyda att du har epilepsi.