Hjärnfonden
Ge en gåva

I Sverige har 60 000 personer epilepsi. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva.

Ett steg på vägen mot behandling av svår epilepsi

Ungefär trettio procent av de patienter som har epilepsi får ingen hjälp av existerande läkemedel. Merab Kokaia är professor på Lunds universitet och vill behandla sjukdomen med genterapi. De första studierna på människor kan komma redan om tre till fem år, tror han.

-Epilepsi är en sjukdom som drabbar många och det saknas botemedel idag. Den behandling som finns angriper bara symptomen och ger dessutom biverkningar. Trettio procent av de som får medicin fortsätter att få okontrollerade kramper. Det finns ett stort behov av att ta fram nya behandlingsmetoder, säger Merab Kokaia.

Merhab Kokaia, professor på Lunds universitet forskar om epilepsi.
Merhab Kokaia, professor på Lunds universitet forskar om epilepsi.

I Sverige finns det 81 000 personer som har epilepsi, i hela världen 60 miljoner.  Det är en kronisk sjukdom och epileptiska anfall kan förekomma på olika sätt. Vissa individer får kanske ett par anfall under hela året medan andra kan få flera anfall per dag. Vid svår epilepsi kan kirurgi vara ett alternativ. Då tar man bort den del av hjärnan som framkallar kramperna men det är aktuellt för väldigt få patienter.

Störningar i aktiviteten hos hjärnans nervceller utlöser anfallen som ofta börjar i ett område av hjärnan och sedan sprids till resten av hjärnan. Det är en komplex sjukdom som kan ha flera orsaker.  Det kan vara genetiska faktorer, hjärnskador, hjärntumörer och infektioner som ligger bakom sjukdomen.  Stroke är också en vanlig orsak som kan rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi.

-I vår forskning vill vi dels ta reda på mer om patologiska mekanismer ligger bakom sjukdomen och dels utveckla nya sätt att angripa den, säger Merab Kokaia.

Genterapi ska minska nervcellernas retbarhet 

Hans forskningsgrupp utvecklar genterapi som ett sätt att behandla sjukdomen. Då för man in gener för en signalsubstans (neuropeptid Y) och dess receptor till den del av hjärnan där epilepsianfallet startar. Neuropeptid Y minskar nervcellernas retbarhet och gör att tröskeln för ett anfall höjs.

För att få in generna i hjärnan använder man sig av ett virus som fungerar som en transportör av generna. Viruset är i sig ofarligt och kan inte föröka sig men tar sig in i nervcellerna som nu får neuropeptid Y och receptorn. Det finns flera fördelar med metoden.  Det är bara den del av hjärnan som utlöser anfallen som behandlas vilket potentiellt ger mindre biverkningar och behandlingen behöver bara göras en gång och innebär att sjukdomen botas.

Tidigare har forskarna prövat metoden på försöksdjur och där var den väldigt effektiv mot spontana epileptiska anfall.

Alternativ till kirurgi

-Samma teknologi har använts på människa i USA, då i syfte att behandla Parkinsons sjukdom och metoden i sig fungerade bra utan biverkningar och var relativt säker.  Det har inte varit några komplikationer hos de personer som fick viruset. Nu vill vi använda metoden på epilepsipatienter och utvecklingsarbetet pågår för fullt. Jag kan tänka mig att vi kan göra de första studierna på människa om tre till fem år.

Forskarna vill göra de första studierna på patienter som redan valts ut för kirurgisk behandling. Om behandlingen är framgångsrik kan andra också komma i fråga i framtiden. Mest nytta kan behandlingen komma att ha för patienter där anfallen börjar i områden där en operation kan skada talförmågan eller andra viktiga funktioner.

Här kan du läsa mer om epilepsi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Familjen Svanfeldt har insamlingen Beans and Brains hos Hjärnfonden

Att leva utan Della – en berättelse om kärlek och förändring

Familjen Svanfeldt har mött många utmaningar kopplade till hjärnhälsa, särskilt genom dottern Della som hade en svår hjärnskada, CP och epilepsi. Denna prövning har format deras vardag och inspirerat dem att skapa kaffet Beans & Brains för att stötta hjärnforskningen.
Närbild på emilia som har epilepsi som sitter med hakan i händerna och gör en pussmun.

”Fler borde veta mer om epilepsi och hjärntrötthet”

Idag lever över 80 000 svenskar med epilepsi. En av dem är 18-åriga Emilia som fick en förvärvad hjärnskada vid sitt första anfall.
En bild på en man med en blixtsymbol som går igenom huvudet – för att symbolisera epilepsi.

Världsepilepsidagen 2024

Epilepsi är en sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning, alltså över 60 miljoner människor. Hjärnfonden stödjer forskning om epilepsi och har totalt delat ut över 30 miljoner kronor till olika epilepsiprojekt.
Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.
Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.
Monica Bergenek med sin som Linus som har epilepsi

För alla små hjältar med epilepsi

Idag 14 februari är det internationella epilepsidagen. Vi uppmärksammar dagen med en text av Monica Bergenek vars son har epilepsi.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta