Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat. Malin Silverå Ejneby är en av Hjärnfondens stipendiater vid Linköpings universitet. Hennes forskningsprojekt syftar till att förstå vilken roll styrkan i nervimpulser har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Namn: Malin Silverå Ejneby
Universitet: Linköpings Universitet
Hemort: Oskarshamn
Forskningsområde: Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Nervimpulser, eller så kallade aktionspotentialer, är elektiska signaler som skickas då en nervcell ska kommunicera med andra celler. Synapser kallas de strukturer där den elektriska signalen sedan kemiskt överförs till en annan nervcell. Styrkan, det vill säga hur väl dom överför signalerna, hos synapserna kan öka eller minska beroende på tidigare aktivitet i nervcellen. Hjärnans kopplingar ändras på så sätt ständigt när vi får nya sinnesintryck eller lär oss nya saker, men förändringar i den synaptiska styrkan kan också potentiellt leda till sjukdomar så som epilepsi.

Det här projektet syftar till att förstå vilken roll en ökad synaptisk styrka har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller inbäddade i ett nätverk av många nervceller.    

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av epilepsi?

En detaljerad matematisk modell som beskriver den synaptiska förstärkningen, inbäddad i ett nätverk av många nervceller, kan vara till stor hjälp i framtiden. Dessa modeller har potential att öka förståelsen för hjärnans funktioner, för sjukdomar så som epilepsi, men också hjälpa oss att hitta nya läkemedelsmål, och inspirera till utveckling av nya läkemedel.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Hjärnan är ett komplext och komplicerat biologiska system och en stor utmaning att förstå sig på. Det är inte heller alltid lätt att göra experiment och testa och undersöka flera saker samtidigt, vilket matematiska modeller kan möjliggöra.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Hjärnan är så spännande, samtidigt som forskningen går snabbt framåt så är det så mycket vi inte förstår ännu.  Redan innan jag blev forskare var jag fascinerad av hur nervcellerna kan skicka information till varandra, och vad som händer när signalerna inte skickas som dom ska. Nu som forskare kan jag också försöka lista ut hur vi kan reglera signalerna om något går fel.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Helt klart min nyfikenhet. Jag gillar att få lösa kluriga saker och få möjligheten att förstå hjärnan och vårt nervsystem bättre.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2022-06-17

Relaterat

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Läs mer

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Läs mer

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Läs mer
Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Läs mer
Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Läs mer
Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

Läs mer