Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat. Malin Silverå Ejneby är en av Hjärnfondens stipendiater vid Linköpings universitet. Hennes forskningsprojekt syftar till att förstå vilken roll styrkan i nervimpulser har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Namn: Malin Silverå Ejneby
Universitet: Linköpings Universitet
Hemort: Oskarshamn
Forskningsområde: Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Nervimpulser, eller så kallade aktionspotentialer, är elektiska signaler som skickas då en nervcell ska kommunicera med andra celler. Synapser kallas de strukturer där den elektriska signalen sedan kemiskt överförs till en annan nervcell. Styrkan, det vill säga hur väl dom överför signalerna, hos synapserna kan öka eller minska beroende på tidigare aktivitet i nervcellen. Hjärnans kopplingar ändras på så sätt ständigt när vi får nya sinnesintryck eller lär oss nya saker, men förändringar i den synaptiska styrkan kan också potentiellt leda till sjukdomar så som epilepsi.

Det här projektet syftar till att förstå vilken roll en ökad synaptisk styrka har för utvecklingen av epilepsi – med hjälp av detaljerade matematiska modeller inbäddade i ett nätverk av många nervceller.    

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av epilepsi?

En detaljerad matematisk modell som beskriver den synaptiska förstärkningen, inbäddad i ett nätverk av många nervceller, kan vara till stor hjälp i framtiden. Dessa modeller har potential att öka förståelsen för hjärnans funktioner, för sjukdomar så som epilepsi, men också hjälpa oss att hitta nya läkemedelsmål, och inspirera till utveckling av nya läkemedel.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Hjärnan är ett komplext och komplicerat biologiska system och en stor utmaning att förstå sig på. Det är inte heller alltid lätt att göra experiment och testa och undersöka flera saker samtidigt, vilket matematiska modeller kan möjliggöra.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Hjärnan är så spännande, samtidigt som forskningen går snabbt framåt så är det så mycket vi inte förstår ännu.  Redan innan jag blev forskare var jag fascinerad av hur nervcellerna kan skicka information till varandra, och vad som händer när signalerna inte skickas som dom ska. Nu som forskare kan jag också försöka lista ut hur vi kan reglera signalerna om något går fel.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Helt klart min nyfikenhet. Jag gillar att få lösa kluriga saker och få möjligheten att förstå hjärnan och vårt nervsystem bättre.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.