Två kvinnliga forskare på laboratoriet Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen disputerat. Foto: Istock

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.

Varje år delar Hjärnfonden ut postdoktorala stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom hjärnforskningens områden. Tack vare generösa gåvor och donationer kan Hjärnfonden i år dela ut 7,2 miljoner kronor i form av stipendier, vilket ger möjlighet för 12 hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska i två år. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.  Årets stipendiater kommer bland annat att forska om Alzheimers sjukdom, multipel skleros och epilepsi.

– För Hjärnfonden är det viktigt att satsa på framtidens framstående forskare genom postdoktorala stipendier. Det är en förutsättning för att nå nya framsteg och forskningsgenombrott som kan leda till att människor lever mer och längre, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.    

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar om vilka som får stipendium. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning. Flera av tidigare stipendiater har etablerat egna forskargrupper och fått professurer inom svenska lärosäten. 

Vi kommer löpande att berätta om den spännande forskning som sker. #postkodeffekten

Stipendiater 2022

Tejaswi Badam
Små icke-kodande RNA som verktyg för precisionsmedicin vid multipel skleros
MS och annan neuroinflammation
Karolinska Institutet

David Fällmar
AI-förstärkt radiologiskt beslutsstöd för normaltryckshydrocefalus
Hjärnans funktion
Uppsala universitet

Giulia Grande
Sjukdomsbörda och demensrisk: utforskande av den biologiska grunden
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Karolinska Institutet

Sandra Hellberg
Systembiologi för att identifiera gen-miljöinteraktioner vid multipel skleros
MS och annan neuroinflammation
Linköpings universitet

Arash Hellysaz
3D-undersökning av tarm-hjärn-kommunikation i viral gastroenterit
Hjärnans funktion
Linköpings universitet

Emelie Lind
Förbättrad syremetabolismmätning genom utveckling av susceptibilitetsberäkningar
Hjärnans funktion
Lunds universitet

Stina Lundberg
Studier av OLMα2-celler i hippokampala kretsar för minne, inlärning & emotioner
Hjärnans funktion
Uppsala universitet

Malin Silverå Ejneby
Synaptisk styrka och dess roll i epilepsi
Epilepsi
Linköpings universitet

Samer Siwani
Amygdala- Hippocampus circuit interactions in the production of trigger associat
Hjärnans funktion
Uppsala universitet

Jonas Svensson
Precisionspsykiatri, stress och depression: PET-studie av synapser och serotonin
Depression
Copenhagen University Hospital, Danmark

Jenny Wickham
Har inhiberande neuron en aktiv roll i epileptisk anfallsaktivitet?
Epilepsi
Lunds universitet

Yiyi Yang
Effekt av perifer inflammation på Alzheimers sjukdom och myeloida celler
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Lunds universitet

Postkodlotteriet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.