Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Illustration av β-amyloida plack.

Bilden visar så kallade β-amyloida plack (orange färg) som bildas i hjärnan hos personer med Alzheimer. Utvecklingen av mickoglia från vilande status, i blått och grönt, till inflammation, rosa och rött. Illustration: Yiyi Yang.

Porträtt av Yiyi Yang.

Namn: Yiyi Yang
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Kina
Forskningsområde: Neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom, fokuserar på myeloida celler, såsom mikroglia och monocyter.

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Mitt huvudsakliga forskningsfokus är Alzheimers sjukdom.  Alzheimer är den vanligaste formen av demens med symtom som förlust av minne, språk och annan tankeförmåga. Det är fortfarande oklart vad som orsakar Alzheimers sjukdom. En av riskfaktorerna är infektion. Därför vill jag undersöka hur infektion påverkar sjukdomen.

Bland alla olika typer av celler i hjärnan ägnar jag mest uppmärksamhet åt en typ av immunceller, som kallas mikroglia i hjärnan och monocyter i kroppen. De är de viktigaste immuncellerna och delar många gemensamma funktioner men finns på olika ställen. Förutom neuroner spelar de också viktiga roller i sjukdomsprocessen.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor med Alzheimers sjukdom?

Antalet personer som Alzheimer har ökat den senaste tiden. Det finns inget botemedel mot Alzheimer. Det är en komplicerad sjukdom som orsakas av olika faktorer. Under de senaste decennierna har ett stort antal studier visat att immunceller också bidrar till sjukdomen.

Våra resultat kan hjälpa till att hitta nya sätt att bromsa sjukdomen och identifiera potentiella mål för nya läkemedel att behandla sjukdomen med. Alzheimers sjukdom diagnosticeras ofta i ett ganska sent skede av sjukdomen, vilket försvårar för läkare att ge lämplig medicinsk rådgivning. Våra studier kan också bidra till en bättre diagnosticering i ett tidigt skede av sjukdomen.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Hjärnan är ett mystiskt organ för oss. Trots att vi har flera viktiga resultat finns det fortfarande mycket som väntar på att utforskas. De största utmaningarna inom Alzheimers sjukdom är problem med att diagnostisera och upptäcka sjukdomen, brist på kunskap för att förklara vad som orsakar den och att den sociala medvetenheten om sjukdomen är för liten. Sist men inte minst är finansiering otillräcklig för att vi ska lära oss den molekylära mekanismen bakom sjukdomen. Det är  ett stort pussel för oss att förstå som kräver mycket resurser.

Vad fick dig att bli hjärnforskare?

Hjärnan är det mest sofistikerade organet i hela kroppen. Det triggar mig alltid att utforska vad den är, hur den synkroniserar andra kroppsdelar och varför den är så svår för oss att förstå. Vi vet att det förekommer många immunreaktioner i kroppen, men hur är det med hjärnan? Den frågan har lett mig till neuroinflammationsområdet för att förstå hur och vilka typer av immunceller i hjärnan som har betydelse för sjukdomen.

Vad motiverar dig som forskare?

Att forska är som att lägga pussel. Jag försöker miljontals gånger att få ett eller två korrekta. Jag älskar känslan av tillfredsställelse när något fungerar till slut. Att besvara frågorna är väldigt utmanande för mig men jag gillar dynamiken och variationen i att vara forskare.

Här kan du se vilka fler som fått stipendium från Hjärnfonden.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga alzheimerforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta