Hjärnfonden
Ge en gåva

Bilden visar så kallade β-amyloida plack (orange färg) som bildas i hjärnan hos personer med Alzheimer. Utvecklingen av mickoglia från vilande status, i blått och grönt, till inflammation, rosa och rött. Illustration: Yiyi Yang.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Namn: Yiyi Yang
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Kina
Forskningsområde: Neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom, fokuserar på myeloida celler, såsom mikroglia och monocyter.

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om Alzheimers sjukdom vid Lunds universitet.
Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om Alzheimers sjukdom vid Lunds universitet.

Mitt huvudsakliga forskningsfokus är Alzheimers sjukdom.  Alzheimer är den vanligaste formen av demens med symtom som förlust av minne, språk och annan tankeförmåga. Det är fortfarande oklart vad som orsakar Alzheimers sjukdom. En av riskfaktorerna är infektion. Därför vill jag undersöka hur infektion påverkar sjukdomen.

Bland alla olika typer av celler i hjärnan ägnar jag mest uppmärksamhet åt en typ av immunceller, som kallas mikroglia i hjärnan och monocyter i kroppen. De är de viktigaste immuncellerna och delar många gemensamma funktioner men finns på olika ställen. Förutom neuroner spelar de också viktiga roller i sjukdomsprocessen.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor med Alzheimers sjukdom?

Antalet personer som Alzheimer har ökat den senaste tiden. Det finns inget botemedel mot Alzheimer. Det är en komplicerad sjukdom som orsakas av olika faktorer. Under de senaste decennierna har ett stort antal studier visat att immunceller också bidrar till sjukdomen.

Våra resultat kan hjälpa till att hitta nya sätt att bromsa sjukdomen och identifiera potentiella mål för nya läkemedel att behandla sjukdomen med. Alzheimers sjukdom diagnosticeras ofta i ett ganska sent skede av sjukdomen, vilket försvårar för läkare att ge lämplig medicinsk rådgivning. Våra studier kan också bidra till en bättre diagnosticering i ett tidigt skede av sjukdomen.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Hjärnan är ett mystiskt organ för oss. Trots att vi har flera viktiga resultat finns det fortfarande mycket som väntar på att utforskas. De största utmaningarna inom Alzheimers sjukdom är problem med att diagnostisera och upptäcka sjukdomen, brist på kunskap för att förklara vad som orsakar den och att den sociala medvetenheten om sjukdomen är för liten. Sist men inte minst är finansiering otillräcklig för att vi ska lära oss den molekylära mekanismen bakom sjukdomen. Det är  ett stort pussel för oss att förstå som kräver mycket resurser.

 Vad fick dig att bli hjärnforskare?

Hjärnan är det mest sofistikerade organet i hela kroppen. Det triggar mig alltid att utforska vad den är, hur den synkroniserar andra kroppsdelar och varför den är så svår för oss att förstå. Vi vet att det förekommer många immunreaktioner i kroppen, men hur är det med hjärnan? Den frågan har lett mig till neuroinflammationsområdet för att förstå hur och vilka typer av immunceller i hjärnan som har betydelse för sjukdomen.

Vad motiverar dig som forskare?

Att forska är som att lägga pussel. Jag försöker miljontals gånger att få ett eller två korrekta. Jag älskar känslan av tillfredsställelse när något fungerar till slut. Att besvara frågorna är väldigt utmanande för mig men jag gillar dynamiken och variationen i att vara forskare.

Här kan du se vilka fler som fått stipendium från Hjärnfonden

 

 

 
 

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta