Bilden visar så kallade β-amyloida plack (orange färg) som bildas i hjärnan hos personer med Alzheimer. Utvecklingen av mickoglia från vilande status, i blått och grönt, till inflammation, rosa och rött. Illustration: Yiyi Yang.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Namn: Yiyi Yang
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Kina
Forskningsområde: Neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom, fokuserar på myeloida celler, såsom mikroglia och monocyter.

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om Alzheimers sjukdom vid Lunds universitet.

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Hon forskar om Alzheimers sjukdom vid Lunds universitet.

Mitt huvudsakliga forskningsfokus är Alzheimers sjukdom.  Alzheimer är den vanligaste formen av demens med symtom som förlust av minne, språk och annan tankeförmåga. Det är fortfarande oklart vad som orsakar Alzheimers sjukdom. En av riskfaktorerna är infektion. Därför vill jag undersöka hur infektion påverkar sjukdomen.

Bland alla olika typer av celler i hjärnan ägnar jag mest uppmärksamhet åt en typ av immunceller, som kallas mikroglia i hjärnan och monocyter i kroppen. De är de viktigaste immuncellerna och delar många gemensamma funktioner men finns på olika ställen. Förutom neuroner spelar de också viktiga roller i sjukdomsprocessen.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor med Alzheimers sjukdom?

Antalet personer som Alzheimer har ökat den senaste tiden. Det finns inget botemedel mot Alzheimer. Det är en komplicerad sjukdom som orsakas av olika faktorer. Under de senaste decennierna har ett stort antal studier visat att immunceller också bidrar till sjukdomen.

Våra resultat kan hjälpa till att hitta nya sätt att bromsa sjukdomen och identifiera potentiella mål för nya läkemedel att behandla sjukdomen med. Alzheimers sjukdom diagnosticeras ofta i ett ganska sent skede av sjukdomen, vilket försvårar för läkare att ge lämplig medicinsk rådgivning. Våra studier kan också bidra till en bättre diagnosticering i ett tidigt skede av sjukdomen.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Hjärnan är ett mystiskt organ för oss. Trots att vi har flera viktiga resultat finns det fortfarande mycket som väntar på att utforskas. De största utmaningarna inom Alzheimers sjukdom är problem med att diagnostisera och upptäcka sjukdomen, brist på kunskap för att förklara vad som orsakar den och att den sociala medvetenheten om sjukdomen är för liten. Sist men inte minst är finansiering otillräcklig för att vi ska lära oss den molekylära mekanismen bakom sjukdomen. Det är  ett stort pussel för oss att förstå som kräver mycket resurser.

 Vad fick dig att bli hjärnforskare?

Hjärnan är det mest sofistikerade organet i hela kroppen. Det triggar mig alltid att utforska vad den är, hur den synkroniserar andra kroppsdelar och varför den är så svår för oss att förstå. Vi vet att det förekommer många immunreaktioner i kroppen, men hur är det med hjärnan? Den frågan har lett mig till neuroinflammationsområdet för att förstå hur och vilka typer av immunceller i hjärnan som har betydelse för sjukdomen.

Vad motiverar dig som forskare?

Att forska är som att lägga pussel. Jag försöker miljontals gånger att få ett eller två korrekta. Jag älskar känslan av tillfredsställelse när något fungerar till slut. Att besvara frågorna är väldigt utmanande för mig men jag gillar dynamiken och variationen i att vara forskare.

Här kan du se vilka fler som fått stipendium från Hjärnfonden

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.