David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.

Namn: David Fällmar
Universitet: Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset
Hemort: Uppsala
Forskningsområde: Neuroradiologi (hjärnavbildning).

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag vill hitta sätt att använda styrkan hos artificiell intelligens för att underlätta för oss röntgenläkare att ställa så exakta diagnoser som möjligt och så tidigt som möjligt. Datorkraften kan bidra med noggrannhet och precision, vilket kan kombineras med röntgenläkarens kunskaper, erfarenheter och medicinska helhetsbedömning.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade?

Jag fokuserar på normaltryckshydrocefalus, vilket är en relativt okänd sjukdom men som drabbar en stor andel av alla över 70 år. Sjukdomen leder till minnesproblem, gångbesvär och ibland inkontinens, men kan behandlas med en operation. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre effekt har den. Min målsättning är att kunna ställa diagnosen tidigare och med högre säkerhet genom att noggrant analysera bilder av patienternas hjärnor.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En viktig del är att sprida medvetenheten om att sjukdomen finns och bör upptäckas tidigt. Röntgenläkare behöver veta när de ska rapportera om misstänkta fynd. Samtidigt finns en risk för falskt positiva fynd; att vi misstänker sjukdomen för ofta, vilket leder till många onödiga undersökningar. Artificiell intelligens kan hjälpa oss bli mer träffsäkra. Patienter som opereras tidigt kan behålla en högre funktionsnivå vilket leder till minskat vårdbehov och bättre livskvalitet på ålderns höst.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Under min första termin på universitetet gick jag på en fantastisk föreläsning om neurofysiologi, som hölls av en hjärnforskare som heter Benoni Edin. Jag bestämde mig direkt för att ägna hela min karriär åt att studera hjärnan, och det har jag inte ångrat en enda sekund.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag vill bedriva forskning som är kliniskt användbar. Jag vill att mina studier ska hjälpa röntgenläkare med att ställa diagnoser så tidigt som möjligt och med så stor träffsäkerhet som möjligt, när de granskar bilder av hjärnan. Jag forskar även på demenssjukdomar där det idag inte finns något botemedel, men när det finns en behandling som ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet, vilket det gör med normaltryckshydrocefalus, så känns det extra bra att vara med och förbättra diagnostiken.

 

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

Två kvinnliga forskare på laboratoriet

Tolv lovande forskare får Hjärnfondens stipendium

Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.