Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om depression vid Karolinska Institutet och Copenhagen University Hospital.

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

Namn: Jonas Svensson
Universitet: Karolinska Institutet/Neurobiology Research Unit, Copenhagen University Hospital
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Hjärnavbildning, psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag använder hjärnavbildningsmetoden positronemissionstomografi (PET) för att studera depression. Målet med mitt nuvarande projekt är att bättre förstå hur stress påverkar serotoninsystemet och hur det är kopplat till depressionssjukdomen.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av depression?

Den stora majoriteten av läkemedel som förskrivs för behandling av depression idag har sin primära effekt på hjärnans serotoninsystem. Trots det är vår kunskap begränsad om exakt hur serotoninsystemet är involverat i depressionssjukdomen. För att komma vidare i utvecklingen av nya behandlingar, både akuta och förebyggande, är det av stor vikt att öka vår kunskap inom detta område.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det behövs många människor för att bedriva PET forskning. Inte minst på kemisidan krävs stora resurser för att ta fram de radioaktivt märkta läkemedel vi använder för att mäta protein i hjärnan. Det innebär att en PET undersökning är dyr, och att vi sällan kan ha så många deltagare som vi skulle önska i våra studier. Inom psykiatrisk forskning kan detta vara problematiskt eftersom diagnosgrupperna ofta är  heterogena och förändringarna vi letar efter mindre uttalade jämfört med exempelvis neurologiska tillstånd.

I mitt nuvarande projekt har jag försökt adressera detta genom att använda mig av en stor databas med PET undersökningar, insamlad under många år. Genom att formulera forskningsfrågan så att jag kan leta efter svaret i denna databas ökar möjligheten att hitta ett svar. Det faktum att hjärnforskning är komplicerat och kostsamt betyder också att det är av en avgörande vikt att det finns organisationer som Hjärnfonden, som år efter år bidrar med finansiering som gör svensk hjärnforskning möjlig.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Jämfört med andra medicinska specialiteter har psykiatrin en särställning i och med att vi vet så lite om patofysiologin bakom våra diagnoser. Mekanismerna runt ett benbrott eller en hjärtinfarkt bjuder inte på många mysterier att utforska — men schizofreni och depression? Sjukdomar med genomgripande förändringar av hur en människa fungerar och ändå har vi bara den mest ytliga förståelse av de underliggande processerna. Sett till den bakgrunden är det svårt att förstå hur man inte kan fastna för hjärnforskning som psykiater.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Den mänskliga hjärnan är det mest komplexa biologiska system vi känner till. Att förstå hur hjärnan fungerar. och vad som orsakar psykiatrisk sjukdom är ett stort och värdigt projekt att ägna sig åt. Det är ett privilegium att få vara en del av det stora maskineri som gemensamt arbetar i den riktningen.

 

Relaterat

Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.