Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om depression vid Karolinska Institutet och Copenhagen University Hospital.

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.

Namn: Jonas Svensson
Universitet: Karolinska Institutet/Neurobiology Research Unit, Copenhagen University Hospital
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Hjärnavbildning, psykiatri

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag använder hjärnavbildningsmetoden positronemissionstomografi (PET) för att studera depression. Målet med mitt nuvarande projekt är att bättre förstå hur stress påverkar serotoninsystemet och hur det är kopplat till depressionssjukdomen.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av depression?

Den stora majoriteten av läkemedel som förskrivs för behandling av depression idag har sin primära effekt på hjärnans serotoninsystem. Trots det är vår kunskap begränsad om exakt hur serotoninsystemet är involverat i depressionssjukdomen. För att komma vidare i utvecklingen av nya behandlingar, både akuta och förebyggande, är det av stor vikt att öka vår kunskap inom detta område.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Det behövs många människor för att bedriva PET forskning. Inte minst på kemisidan krävs stora resurser för att ta fram de radioaktivt märkta läkemedel vi använder för att mäta protein i hjärnan. Det innebär att en PET undersökning är dyr, och att vi sällan kan ha så många deltagare som vi skulle önska i våra studier. Inom psykiatrisk forskning kan detta vara problematiskt eftersom diagnosgrupperna ofta är  heterogena och förändringarna vi letar efter mindre uttalade jämfört med exempelvis neurologiska tillstånd.

I mitt nuvarande projekt har jag försökt adressera detta genom att använda mig av en stor databas med PET undersökningar, insamlad under många år. Genom att formulera forskningsfrågan så att jag kan leta efter svaret i denna databas ökar möjligheten att hitta ett svar. Det faktum att hjärnforskning är komplicerat och kostsamt betyder också att det är av en avgörande vikt att det finns organisationer som Hjärnfonden, som år efter år bidrar med finansiering som gör svensk hjärnforskning möjlig.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Jämfört med andra medicinska specialiteter har psykiatrin en särställning i och med att vi vet så lite om patofysiologin bakom våra diagnoser. Mekanismerna runt ett benbrott eller en hjärtinfarkt bjuder inte på många mysterier att utforska — men schizofreni och depression? Sjukdomar med genomgripande förändringar av hur en människa fungerar och ändå har vi bara den mest ytliga förståelse av de underliggande processerna. Sett till den bakgrunden är det svårt att förstå hur man inte kan fastna för hjärnforskning som psykiater.

Vad är din drivkraft som forskare? 

Den mänskliga hjärnan är det mest komplexa biologiska system vi känner till. Att förstå hur hjärnan fungerar. och vad som orsakar psykiatrisk sjukdom är ett stort och värdigt projekt att ägna sig åt. Det är ett privilegium att få vara en del av det stora maskineri som gemensamt arbetar i den riktningen.

 

Relaterat

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.

Emelie Lind förbättrar hur man mäter syreförbrukning i hjärnan

Emelie Lind är en av Hjärnfondens stipendiater. Hennes forskning fokuserar på att utveckla mätningar av syreförbrukning i hjärnan med hjälp av magnetkamera.

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.