Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS
Hela världen rasade samman – Nikki har MS
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.
Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.
-Det som varit jobbigast är nog att jag inte ser sjuk ut, att jag inte blir trodd på, säger Nikki.
Synen försvann, hon fick ont i hela kroppen och blev ljud-och ljuskänslig och fick huvudvärk.
Det finns inget botemedel mot MS, men det finns behandlingar som bromsar. Din gåva till forskningen är viktig för att göra framsteg som hjälper Nikki och många andra som lider av hjärnans sjukdomar.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar
Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Autolog blodstamcellstransplantation mot MS
För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
Ny forskning: Så utvecklas MS
Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj
Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros
Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.
