Hjärnfonden
Ge en gåva

Ny forskning vid Karolinska Institutet kan leda till nya behandling av MS.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.

Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS. Patienter förlorar gradvis sin rörlighet och självständighet, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett den europeiska delen av studien.

– Det ger oss en möjlighet att  utveckla nya behandlingar för att kontrollera hur sjukdomen fortskrider,  något som många MS-patienter är i stort behov av, fortsätter hon.

Vid MS angriper immunsystemet av misstag hjärnan och ryggmärgen vilket ger symtom i form av bland annat känselrubbningar, trötthet, svårigheter att gå och hålla balansen. Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov.

Ett skov kan hålla i sig under något dygn, upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis.

Cirka 20 000 svenskar har MS och av dem är 70 procent kvinnor. Det finns inga behandlingar som botar MS idag, men det finns effektiva läkemedel för skov. Däremot kan dagens behandlingar inte på ett tillfredsställande sätt förhindra sjukdomsprogress.

Hjärnans motståndskraft viktig

Tidigare forskning har identifierat genvarianter som bidrar till risken att få MS. Gemensamt för nästan alla de genvarianterna är att de är aktiva i immunförsvaret. Men de riskfaktorerna förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.

Men den nya genetiska kartläggningen pekar på en ny genvariant som just ökar sjukdomens svårighetsgrad. Tiden för att behöva ett gånghjälpmedel förkortades med nästan fyra år när genvarianten ärvts från båda föräldrarna.

Genvarianten sitter mellan två gener som inte har någon tidigare koppling till MS. De är normalt sett aktiva i det centrala nervsystemet och involverade i att reparera skadade celler, respektive kontrollera virusinfektioner.

– Genvarianten som ger svårare MS verkar alltså påverka mekanismer i hjärnan och ryggmärgen, till skillnad från gener som ökar risken att utveckla MS, där immunsystemet är centralt. Det tyder på att dagens antiinflammatoriska standardbehandlingar kan behöva kompletteras med läkemedel som skyddar nervsystemet, säger Pernilla Stridh, forskare i Ingrid Kockums grupp.

Forskarna fann också att hög utbildning var kopplad till ett långsammare sjukdomsförlopp.  Det stöder hypotesen att det som kallas kognitiva reserver, ökar hjärnans motståndskraft och spelar en nyckelroll i hur svår sjukdomen blir.

Totalt inkluderades över 22 000 personer med MS i studien. Många har rekryterats i Sverige genom flera  nationella MS-studier.

Forskningen har fått stöd av bl a Hjärnfonden.

Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen. Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.
En ung kvinna står på en bro över en å. I bakgrunden vackra höstlöv.

MS-dagen den 30 maj

Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta