Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby. Från vänster: Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

MS är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Immuncellerna attackerar bl a oligodendrocyter och myelinet de producerar , vilket är ett skyddande lager som omsluter nervcellerna.  Angreppen stör informationsflödet i hjärnan och ryggmärgen och orsakar nervskador som utlöser symtom förknippade med MS. Symtomen beror på vilken del av nervsystemet som angrips. Vanliga symtom är att man  får känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar.  Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Ett skov kan hålla i sig under något dygn,  upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis.

Att förstå vilka mekanismer som påverkar risken för MS är centralt för att hitta effektiva terapier. Tidigare genetiska studier har hittat regioner i det mänskliga genomet som innehåller mutationer i arvsmassan förknippade med ökad risk för MS. Många av dessa regioner är lokaliserade nära gener som är aktiva i immunceller.

I den här studien visar forskarna i möss och mänskliga hjärnprover att oligodendrocyter och deras föregångsceller har en annorlunda konfiguration av arvsmassan nära immungener och i MS-riskassocierade regioner. Detta indikerar att MS-riskmutationer kan ha en roll i aktiveringen av närliggande gener i oligodendrocyter och deras föregångare, vilket innebär att dessa celler kan spela en viktigare roll än tidigare trott i utvecklingen av MS.

– Våra fynd tyder på att risken för multipel skleros kan visa sig inte bara genom felande immunceller utan även hos oligodendrocyter och deras föregångsceller. Dessa resultat öppnar för möjligheten att rikta terapeutiska metoder för MS mot dessa celler för att därigenom förhindra skador som kan uppstå av dessa mutationer, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, som ledde studien.

Den här studien publicerades online i Neuron den 28 januari 2022.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.
Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.

MS är vanligare hos kvinnor.

Internationella MS dagen

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Ny framgångsrik tablettbehandling mot Multipel skleros

Den nya tablettbehandlingen har mycket bättre effekt än bromsmedicinerna som man injicerar och minskar skovfrekvensen med över 50 procent. Studier visar även att tabletterna minskar risken för funktions-nedsättning. Hjärnfondens forskare Tomas Olsson ligger bakom prövningen i Sverige.