Hjärnfonden
Ge en gåva
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.

Multipel Skleros, MS, är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år. Det är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Vanliga symtom är känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Några av de nya läkemedlen slår brett och dämpar immunförsvaret och det kan ge upphov till allvarliga sidoeffekter och komplikationer på sikt, till exempel infektioner.

För att kunna ge en mer precis behandling som riktar in sig på de immunceller som attackerar nervsystemet har forskare vi Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera vilka molekyler, sk autoantigener, som immuncellerna reagerar på hos individer med MS. Eftersom personer med MS kan ha immunceller som reagera mot olika autoantigener så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller för att kunna ”stänga av” dem. Den här metoden banar väg för den typen av individanpassad behandling.

Vad som orsakar MS är inte känt men forskare på Karolinska Institutet har samlat in DNA från ca 12 000 individer i Sverige med MS och från ungefär lika många individer utan MS. I internationella samarbeten har de identifierat runt 230 riskgener eller genvarianter där var och en av dem bidrar lite till risken att få MS. Gemensamt för nästan alla genvarianterna som forskarna har hittat är att de är aktiva i immunförsvaret.  En del av dem är starkare, dvs ökar risken mer än andra. Den här kunskapen kan användas för att hitta mer selektiva läkemedel som hindrar den inflammatoriska processen under lång tid.

Visste du att:

  • Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.
  • Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas.
  • I dag finns ingen medicin som botar MS men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

En av de som har MS är Nikki; läs om henne här

Läs mer om spännande forskning om MS här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen. Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.
MS är vanligare hos kvinnor.

Internationella MS dagen

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS

En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av  av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta