Hjärnfonden
Ge en gåva
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.

Multipel Skleros, MS, är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år. Det är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Vanliga symtom är känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Några av de nya läkemedlen slår brett och dämpar immunförsvaret och det kan ge upphov till allvarliga sidoeffekter och komplikationer på sikt, till exempel infektioner.

För att kunna ge en mer precis behandling som riktar in sig på de immunceller som attackerar nervsystemet har forskare vi Karolinska Institutet utvecklat en metod som gör det möjligt att identifiera vilka molekyler, sk autoantigener, som immuncellerna reagerar på hos individer med MS. Eftersom personer med MS kan ha immunceller som reagera mot olika autoantigener så blir det viktigt att identifiera varje patients sjukdomsdrivande immunceller för att kunna ”stänga av” dem. Den här metoden banar väg för den typen av individanpassad behandling.

Vad som orsakar MS är inte känt men forskare på Karolinska Institutet har samlat in DNA från ca 12 000 individer i Sverige med MS och från ungefär lika många individer utan MS. I internationella samarbeten har de identifierat runt 230 riskgener eller genvarianter där var och en av dem bidrar lite till risken att få MS. Gemensamt för nästan alla genvarianterna som forskarna har hittat är att de är aktiva i immunförsvaret.  En del av dem är starkare, dvs ökar risken mer än andra. Den här kunskapen kan användas för att hitta mer selektiva läkemedel som hindrar den inflammatoriska processen under lång tid.

Visste du att:

  • Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.
  • Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas.
  • I dag finns ingen medicin som botar MS men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

En av de som har MS är Nikki; läs om henne här

Läs mer om spännande forskning om MS här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta