Virus och gener kan samverka vid MS

Alla med den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, där immunsystemet angriper hjärnan och ryggmärgen, bär på Epstein-Barr-viruset. Exakt hur viruset bidrar till sjukdomen är dock ännu inte helt klarlagt.

Epstein-Barr-viruset är ett vanligt DNA-virus som tillhör herpesgruppen. Uppskattningsvis 90–95 procent av alla vuxna är bärare av Epstein-Barr-viruset och har bildat antikroppar mot det. Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset finns i kroppen hos alla som har varit infekterade av viruset.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Stanford Medicine visat att kombinationen av dessa antikroppar och genetiska riskfaktorer kraftigt ökar risken för sjukdomen MS.

Forskarna tror att antikroppar mot ett protein från Epstein-Barr-viruset (EBNA1) av misstag kan korsreagera med ett liknande protein i hjärnan (GlialCAM), vilket troligen bidrar till att MS utvecklas. Forskarna har sett att bitar av dessa protein har likadana sekvenser.

– Vi har sett att personer med MS har ökade antikroppshalter mot tre olika proteiner som finns i nervsystemet, Anoctamin2, alfa b Crystelline och Glial Cam. Det intressanta är att bitar av dessa protein har likadana sekvenser som EBNA1, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Tomas Olsson har lett forskningen vid Karolinska tillsammans med professor Ingrid Kockum och biträdande lektor Olivia Thomas.

– Vi tror att mekanismen för detta kan vara att immunsystemet, när det bekämpar Epstein-Barr-viruset, av misstag angriper liknande molekyler i nervsystemet. Immunsystemet “misstar” nervsystemets molekyler för att vara en del av viruset och attackerar dem istället. Den här felaktiga attacken kan leda till autoimmunitet, när immunsystemet angriper kroppens egna celler, vilket kan bidra till utvecklingen av MS.

Höga nivåer av antikroppar tillsammans med en genetisk riskfaktor för MS (HLA-DRB115:01) visade sig öka risken för sjukdomen. Och om en person saknar en skyddande genvariant (HLA-A02:01) och har antikroppar mot proteiner i hjärnan, så kopplades detta till en betydligt högre risk för att utveckla MS.

På sikt kan fynden leda till bättre diagnostik och behandling av MS

– Det finns en stor aktivitet vad gäller vaccinationer mot Epstein-Barr-viruset vilket kanske kan minska förekomsten av MS. Men kanske ännu intressantare perspektiv är att vissa antivirala läkemedel kan påverka Epstein-Barr-viruset. Sedan kan man tänka sig att utveckla metoder för immunologisk tolerans mot just dessa kroppsegna proteiner, säger Tomas Olsson.

Vad betyder finansieringen från Hjärnfonden?

– Det är ett mycket viktigt tilläggsstöd för att nå fram med våra studier. Även om vi har goda anslag från exempelvis Vetenskapsrådet så är finansieringen inte tillräcklig för studierna.

– Det är ett mycket viktigt tilläggsstöd för att nå fram med våra studier. Även om vi har goda anslag från exempelvis Vetenskapsrådet så är finansieringen inte tillräcklig för studierna.