Hjärnfonden
Ge en gåva
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Forskning, MS

Lästid: 2 minuter

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Svenska forskare har med avancerade metoder på cellnivå avslöjat hur inflammationen vid sjukdomen multipel skleros (MS) utvecklas. Resultaten har publicerats i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Varje år får cirka 600 personer i Sverige diagnosen MS. MS är en sjukdom där kroppens immunceller attackerar myelinet, som är det skyddande skiktet runt nervtrådarna. Utan myelin kan signalerna mellan nervceller inte färdas lika snabbt, vilket leder till symtom som nedsatt känsel och koordination. Sjukdomen kännetecknas av inflammation i centrala nervsystemet.

– Vi ville förstå vilka celler som ingår i inflammationshärdarna och deras dynamik över tid, säger Petra Kukanja, en av studiens förstaförfattare och doktorand vid professor Gonçalo Castelo-Branco forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna använde en teknik kallad in situ-sekvensering, utvecklad av professor Mats Nilssons forskargrupp vid Stockholms universitet. Denna teknik analyserar celler i ett vävnadssnitt för att identifiera vilka gener som är aktiva i varje cell. Detta mönster ger insikt i hur olika celltyper är arrangerade i vävnaden och hur de interagerar. För att undersöka utvecklingen av inflammationen togs prover från möss med MS-liknande symtom samt från MS-patienter vid olika tidpunkter.

– Vi analyserade 239 gener och såg att aktiva härdar byggdes upp centrifugalt i två dimensioner, med immunceller i mitten och olika slags gliaceller runtomkring, säger Christoffer Mattsson Langseth, också förstaförfattare och doktorand vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet i professor Mats Nilsson forskargrupp.

I mössen upptäckte forskarna att inflammationen först började i ryggmärgen och sedan spreds sig mot hjärnan. I prover från ryggmärgen hos fyra avlidna MS-patienter analyserades 260 gener, och man såg liknande mönster som hos mössen.

Relaterat

Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta