Hjärnfonden
Ge en gåva
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Svenska forskare har med avancerade metoder på cellnivå avslöjat hur inflammationen vid sjukdomen multipel skleros (MS) utvecklas. Resultaten har publicerats i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Varje år får cirka 600 personer i Sverige diagnosen MS. MS är en sjukdom där kroppens immunceller attackerar myelinet, som är det skyddande skiktet runt nervtrådarna. Utan myelin kan signalerna mellan nervceller inte färdas lika snabbt, vilket leder till symtom som nedsatt känsel och koordination. Sjukdomen kännetecknas av inflammation i centrala nervsystemet.

– Vi ville förstå vilka celler som ingår i inflammationshärdarna och deras dynamik över tid, säger Petra Kukanja, en av studiens förstaförfattare och doktorand vid professor Gonçalo Castelo-Branco forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Forskarna använde en teknik kallad in situ-sekvensering, utvecklad av professor Mats Nilssons forskargrupp vid Stockholms universitet. Denna teknik analyserar celler i ett vävnadssnitt för att identifiera vilka gener som är aktiva i varje cell. Detta mönster ger insikt i hur olika celltyper är arrangerade i vävnaden och hur de interagerar. För att undersöka utvecklingen av inflammationen togs prover från möss med MS-liknande symtom samt från MS-patienter vid olika tidpunkter.

– Vi analyserade 239 gener och såg att aktiva härdar byggdes upp centrifugalt i två dimensioner, med immunceller i mitten och olika slags gliaceller runtomkring, säger Christoffer Mattsson Langseth, också förstaförfattare och doktorand vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet i professor Mats Nilsson forskargrupp.

I mössen upptäckte forskarna att inflammationen först började i ryggmärgen och sedan spreds sig mot hjärnan. I prover från ryggmärgen hos fyra avlidna MS-patienter analyserades 260 gener, och man såg liknande mönster som hos mössen.

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta