Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.

Stipendiat

Namn
Letian Zhang
 

Universitet
Stockholms universitet


Forskningsområde
Dechiffrering av det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling 

Berätta om ditt forskningsområde - vad vill du undersöka?

Min forskning syftar till att förstå epigenetiska mekanismer i enskilda celler i hjärntumörer, särskilt i diffusa intrinsiska pontina gliom (DIPG), också kallat ponsgliom. Det är en hjärntumör som främst utvecklas hos barn och tyvärr överlever mindre än 10% av barnen längre än två år efter diagnosen. Eftersom DIPG visar epigenetiska avvikelser som resulterar i onormalt genuttryck är denna studie avgörande för att avslöja hur hjärntumörceller utvecklas och beter sig. 

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som drabbats av hjärntumörer?

Tumörcellsheterogenitet handlar om att cancerceller i en tumör inte är helt lika varandra. Det är som om varje cell i tumören har sin egen unika personlighet. Min forskning fokuserar på att förstå dessa skillnader bättre. Genom att göra det kan vi kanske hitta nya sätt att diagnostisera och behandla hjärntumörer. Det kan öppna dörren för mer precisa och effektiva behandlingar som kan göra stor skillnad för människor som kämpar mot denna typ av cancer. 

Epigenetik

Epigenetik handlar om hur gener fungerar utan att själva DNA:et ändras. Det handlar om olika sätt som celler kan använda generna på, som att slå av eller på dem. Dessa förändringar kan påverka allt från hur en cell utvecklas till vilka sjukdomar vi kan få. 

Vad är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna inom mitt område är komplexiteten hos hjärntumörer. Jag använder avancerade metoder för att dissekera enskilda tumörceller, vilket hjälper till att förstå komplexiteten. Dessutom utgör hjärnans unika miljö och blod-hjärnbarriären en betydande utmaning för läkemedelsleverans. Många läkemedel når helt enkelt inte in till hjärnan om de ges via blodet eftersom blod-hjärnbarriären spärrar vägen för dem. Innovativa tillvägagångssätt krävs därför för effektiva behandlingar. 

Hur blev du intresserad av hjärnforskning och specifikt fältet epigenetik och tumörbiologi?

Mitt intresse för hjärnforskning och studiet av epigenetik började under mina postdoktorala studier, där jag lärde mig hur epigenetiska förändringar kan spela en roll i genuttryck och hur celler utvecklas, vilket bidrar till utvecklingen av hjärncancer. Dessa förändringar är potentiellt reversibla, vilket ger hopp om nya behandlingar. 

Vad är din drivkraft som forskare?

Min inneboende nyfikenhet driver mig att vara forskare. Jag inspireras av varje upptäckt som kan leda vägen för dem som kämpar mot hjärncancer. 

Vad betyder detta stipendium för dig?

Detta stipendium är en otrolig ära för mig. Det är en erkännande av vikten av min forskning. Det ger inte bara avgörande ekonomiskt stöd som gör det möjligt för mig att fokusera på min forskning, utan också kopplar mig samman med en gemenskap av forskare och kliniker som är lika engagerade i hjärnforskning. Detta stipendium erbjuder mig en fantastisk möjlighet som kommer att förbättra min utveckling som forskare. 

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Peter Larsson fick hjärntumören glioblastom. Nu har hans fru Carina startat en insamling hos Hjärnfonden till förmån för forskningen om hjärntumör.

Från kärlek till kamp för forskning – Carinas man Peter fick glioblastom

Efter att Carinas make Peter gick bort i glioblastom valde hon att omsätta sin sorg i handling. Här berättar hon om kampen, kärleken och sin beslutsamhet att ge Peters liv en fortsatt mening.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta