Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Läkaren och forskaren Embla Steiner vid Karolinska Institutet är en av mottagarna av Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd 2024. Med hjälp av stödet driver hon forskning om hur mikromiljön i hjärnan påverkar effekten av immunterapi mot den aggressiva barnhjärntumören diffust ponsgliom.

Diffust ponsgliom (DIPG) är en ovanlig men mycket aggressiv hjärntumör som nästan uteslutande drabbar barn. Prognosen är dyster; de flesta överlever inte mer än ett år efter diagnos, och det finns i dag ingen botande behandling. Embla Steiner forskar för att förändra det.

– Vi forskar på den aggressiva hjärntumören diffust ponsgliom, som drabbar barn och har en mycket dålig prognos. Tyvärr överlever många inte mer än ett år efter diagnos. Det finns ingen botande behandling, men en tidig klinisk studie med CAR T-cells-terapi, där patientens egna immunceller programmeras att angripa tumören, har visat lovande resultat. Flera tumörer har krympt, men tyvärr svarar inte alla patienter, och tumören börjar efter en tid att växa igen, säger hon.

En del av förklaringen till varför vissa patienter inte svarar på behandlingen kan ligga i tumörens mikromiljö – det vill säga hur tumörcellerna samspelar med hjärnans normala celler och immunförsvaret.

– Vi tror att detta beror på kommunikationen mellan tumörceller, nervceller och immunceller i mikromiljön och att dessa signaler kan hindra effekten av CAR T-cellerna. I vår forskning undersöker vi dessa signalsystem för att i framtiden kunna blockera dem och därigenom förbättra behandlingen.

I projektet analyseras tumörmaterial från både patienter som behandlats med CAR T-celler och från de som fått standardbehandling, för att identifiera signalvägar som driver tumörens tillväxt. Målet är att på sikt kunna kombinera immunterapin med nya läkemedel som blockerar dessa signaler.

När Embla får frågan om varför hon valt att forska just på hjärntumörer – och diffust ponsgliom i synnerhet – är svaret både professionellt och personligt.

– Mitt intresse för hjärnan och neurologiska sjukdomar växte under min tidiga forskning inom neurobiologi under läkarutbildningen. När jag senare gjorde mitt första sommarvikariat på mottagningen för hjärntumörer vid Karolinska Universitetssjukhuset, mötte jag patienter med obotliga hjärntumörer. Det gjorde ett starkt intryck och väckte en drivkraft att arbeta med forskning som kan leda till nya behandlingar.

Tack vare Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd har Embla fått möjlighet att bedriva delar av sin forskning vid Stanford University i USA – i samarbete med en världsledande forskargrupp.

– Tack vare Hjärnfondens bidrag har jag fått möjligheten att forska vid Stanford University, i en världsledande forskningsgrupp under Professor Michelle Monje, som är pionjär inom det relativt nya fältet ”cancer neuroscience”. Det innebär att jag kan använda de mest avancerade metoderna för att förstå hur nervsystemet påverkar tumörtillväxt, och hur vi kan stoppa den. Denna möjlighet är ovärderlig och ger oss chansen att komma ett steg närmare nya behandlingar för barn med denna allvarliga sjukdom.

För Embla är det viktigt att Hjärnfondens givare känner till vilken konkret betydelse deras stöd har – inte bara för forskningen, utan också för framtida behandlingar.

– Fältet “cancer neuroscience” är ett snabbt växande område, och vi börjar nu förstå hur nervsystemet aktivt påverkar tumörers tillväxt – inte bara i hjärnan utan även i andra organ. Hjärnfondens stöd gör det möjligt för oss att få djupare förståelse för hur nervsystemet och cancer samverkar – kunskap som kan leda till nya, bättre, behandlingsstrategier. Vi hoppas att de insikter vi får kan tillämpas inte bara på diffust ponsgliom utan även vid andra hjärntumörer och till och med cancer i andra delar av kroppen.