Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.

Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

– Stipendierna är en viktig start på vägen mot att utvecklas till att bli en självständig forskare. De ger en bekräftelse, ett stöd och skapar förtroende för att stipendiaten kunna vidareutveckla sin kompetens inom den neurovetenskaplig forskningen, säger Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Totalt delar Hjärnfonden ut sex miljoner kronor till tio forskare som nyligen avlagt sin doktorsexamen inom neuroområdet. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. Summan uppgår till 300 000 kronor per år och beviljas på två år.

–  Hjärnforskning som sker i dag lägger grunden för framtidens forskningsgenombrott. På samma sätt hoppas vi att framtidens betydande hjärnforskare ska kunna ta avstamp i våra postdoktorala stipendier, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får stiftelsens postdoktorala stipendium. För många forskare är stipendiet en möjlighet att kunna fortsätta med forskning efter disputation. Flera av tidigare stipendiater har etablerat egna forskargrupper och fått professurer inom svenska lärosäten.

Årets stipendiater arbetar med projekt inom bland annat Alzheimers sjukdom, autism, Parkinsons sjukdom och hjärntumör. Inom kort kommer du att kunna läsa mer om varje projekt på Hjärnfondens hemsida.

Stipendiater 2024:

Tomas Vikner – Umeå universitet
Alzheimers sjukdom
4D flow MRI för cerebrospinalvätskeflöden i Alzheimers sjukdom

Cecilia Mörman – Karolinska institutet
Alzheimers sjukdom
Implementering av Tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom

Darko Sarovic – Göteborgs universitet
Autism
Hyperscanning vid autism

Wenjing Kang – Karolinska institutet
Hjärnan
Rymdkorssamtal mellan långa och korta neuronala gener medierade av RNAs

Granit Kastrati – Karolinska institutet
Hjärnan
Directionality in the flow of information in children and adolescents

Xin Li – Karolinska institutet
Hjärnan
Koppling av lokal mikroarkitektur till hela hjärnans konnektom vid åldrande

Mattias Andréasson – Karolinska institutet
Parkinsons sjukdom
Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism

Letian Zhang – Stockholms universitet
Hjärntumör
Dechiffrera det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling

Markus Fahlström – Uppsala universitet
Hjärnan
Modellering av cerebrovaskulär reserv under läkemedelsbaserad provokation

Jenny Larsson – Umeå universitet
Hjärnan
Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång

Fördelning per lärosäte

  • Karolinska Institutet: 3 000 000 kr
  • Umeå universitet: 1 200 000 kr
  • Göteborgs universitet: 600 000 kr
  • Stockholms universitet: 600 000 kr
  • Uppsala universitet: 600 000 kr
Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta