Hjärnfonden
Ge en gåva
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.

Stipendiat

Namn

Jenny Larsson

Universitet

Umeå universitet

Forskningsområde

Mortalitet, incidens och biomarkörer för prediktion av långsam, ostadig gång

Berätta om ditt forskningsområde - vad vill du undersöka? 

I en åldrande befolkning är gångstörningar vanliga och kan leda till fall, behov av vård och ökad risk för dödsfall.  
En specifik typ av gångstörning, kallad Higher-level gait disorder (HLGD), påverkar 16 procent av äldre med gångstörning. HLGD kan vara relaterad till Idiopatisk Normaltryckshydrocefalus (INPH), en sjukdom som kan behandlas. Många som har HLGD uppfyller INPH-diagnoskriterierna på grund av utvidgade hjärnventriklar.  
Orsakerna till dessa tillstånd är ofta okända, och det är också oklart hur ofta äldre drabbas av HLGD och hur det påverkar dödligheten. Mitt mål är att forska för att få svar på dessa frågor. 

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som är drabbade av gångstörning?

Gångstörningar är vanliga hos äldre och kan leda till fall och sämre livskvalitet. Eftersom komplikationer efter fall ökar dödligheten och kostnaderna i samhället är det viktigt att förstå olika typer av gångstörningar väl. Min forskning kommer att ge information om hur en specifik typ av gångstörning, HLGD, påverkar individen och hur man kan utreda och hjälpa de som drabbas. 

Gångstörning

En avvikande gångstil där steg blir kortare och man går långsammare. Vanligt hos äldre, kan påverka livskvalitet och leda till fallskador.

HLGD

En gångstörning som orsakas av skador i hjärnans högre delar ger en långsam och ostadig gång och kan kallas för en “higher-level gait disorder”, HLGD, högre ordningens gångstörning. En sjukdom som kan orsaka HLGD är idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH.

INPH

Sjukdom med typisk gångstörning (HLGD), demens och urininkontinens. Vanlig hos äldre (upp till 3,7%). Behandlas med ryggmärgsvätskeshunt för att minska vätska i hjärnans hålrum. Kan förbättra gången (70%) och kognition (40%). Ibland kallas denna sjukdom “en botbar demenssjukdom” eftersom ungefär 40 procent får förbättrad kognition efter behandling.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

Den bristande kunskapen om ostadig gång hos äldre. Det finns mycket lite forskning gjord på detta område, vilket gör att vår kunskap är begränsad. Att introducera nya begrepp och lyfta fram nya problemområden är en utmaning, särskilt då man tidigare har betraktat ostadig gång som en normal del av åldrandet. 

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning och just området gångstörning?

Jag började min forskningsresa som sommarstipendiat vid medicinska fakulteten i Umeå, genom deras forskaraspirantprogram. Trots att jag inte hade någon tidigare erfarenhet av forskning, tyckte jag att det lät spännande och var ett intressant alternativ till andra sommarjobb.  
För att få stipendiet behövde jag själv kontakta en forskargrupp, och efter att ha sökt på universitetets hemsida hamnade jag hos en grupp som forskade om astronauter och hjärnans påverkan av rymdfärder – vilket lät fascinerande! Tyvärr fanns det inga lediga platser inom rymdprojektet, så jag fick istället möjlighet att delta i ett projekt om hydrocefalus.  
Eftersom gångstörning är ett vanligt symtom vid hydrocefalus hos äldre blev det startskottet för mitt stora doktorandprojekt om gångstörningar bland äldre i Umeå. Jag hamnade här av en tillfällighet, men när jag väl började undersöka ämnet kunde jag inte sluta. 

Vad är din drivkraft som forskare?

Ständig utveckling, både för mig personligen och för sjukvården. Jag älskar att lära mig nya saker, jag vill gärna prova och testa allt. Forskning är fantastiskt roligt och utvecklande, jag uppskattar att jobba med projektets olika faser och att den variation i arbetet som det medför men det absolut roligaste är när statistiken är klar och resultaten säger Jajjemän, här är det!”. 

Vad innebär det här stipendiet för dig?

Det är känns väldigt roligt att bli tilldelad det här stipendiet. Det är fantastiskt att få möjlighet att lägga de här åren efter forskarexamen på att starta upp en egen forskningslinje och att etablera sig som forskare. För mig är det också som ett kvitto på att någon mer än jag tycker att det här verkar viktigt och det ger mig energi att vilja fortsätta. 

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Relaterat

Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta