Hjärnfonden
Ge en gåva
Schematiska bilder på molekyler

Peter Nilsson forskargrupp har ett bibliotek av molekyler. Nu ska de testa om någon kan kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimers sjukdom.

Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Vad är det för sorts molekyler ni har arbetat så länge med?

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.
Peter Nilsson är professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

– Vi skapar molekyler med förmågan att binda till en viss sorts proteinklumpar som förekommer vid flera olika sjukdomar i hjärnan, exempelvis Alzheimer. När vi upptäckte att vi lyckades påverka förloppet i en annan, mycket ovanligare sjukdom, så ville vi gå vidare och göra liknande experiment inriktade på Alzheimers sjukdom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Nu ska vi testa vårt bibliotek av molekyler och se om det finns någon molekyl som kan påverka hur de skadliga Alzheimer-proteinklumparna sprids mellan nervceller. Vi vill inte bara se om vi kan stoppa spridningen utan också lära oss mer om själva processen. På så sätt hoppas vi kunna ta fram ännu effektivare molekyler och slutligen få fram en huvudkandidat att ta vidare.

Det låter hoppfullt. Vad innebär nästa steg?

– Då gör vi ännu mer avancerade experiment, vilket skulle kräva samarbete med andra universitet. Om även det går bra så nappar förhoppningsvis ett läkemedelsbolag och tar det vidare. Det är flera år tills det skulle vara aktuellt, men redan nu har vi lovande molekyler. Så det finns anledning att vara hoppfull.

Hur betydelsefullt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Utan de pengarna hade vi inte kunnat ta det här steget, att testa vårt molekylbibliotek på Alzheimers sjukdom. Så det är jätteroligt. Det ger oss också möjlighet att ta reda på saker som skapar intresse hos andra, även internationellt. Med andra ord ger Hjärnfondens stöd viktiga ringar på vattnet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta