Hjärnfonden
Ge en gåva
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Ett kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimer, är att nervceller har börjat tillverka proteiner på ett felaktigt sätt. Normalt sett skulle kroppen städa bort sådana proteiner, men vid dessa sjukdomar har systemet som skyddar nerverna av någon anledning satts ur spel. Istället bildar proteinerna skadliga klumpar som till slut förstör nervcellerna. Min forskargrupps idé är att förhindra Alzheimer och flera andra sjukdomar genom att stimulera nervernas egna försvarssystem.

Utmaningen är att detta system är väldigt komplext. Med stöd av Hjärnfonden gör vi nu en kartläggning av hur det fungerar och försöker hitta lämpliga sätt att påverka det på. För att kunna testa detta har vi odlat skräddarsydda nervceller från stamceller. Dessa nervceller producerar en form av felaktiga proteiner som dessutom är fluorescerande. Det gör det möjligt för oss att i mikroskop studera hur väl vi lyckas stimulera försvarssystemet att städa undan proteinerna.

Vårt långsiktiga mål är att detta ska leda till en helt ny typ av behandling. Det återstår förstås en hel del arbete, men potentialen är väldigt stor. Om vi lyckas kan förhoppningsvis samma mekanism användas för att behandla flera allvarliga sjukdomar – exempelvis Alzheimer, ALS och Parkinson. Men för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ytterligare stöd.

Varje krona till hjärnforskningen bidrar till att rädda liv, eftersom alla neurodegenerativa sjukdomar idag är obotliga. Tyvärr räcker inte anslagen från staten till allt som behöver göras. Vill du öka sannolikheten att min forskargrupp lyckas hitta ett sätt att stoppa sjukdomar som Alzheimer? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta