Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Ett kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimer, är att nervceller har börjat tillverka proteiner på ett felaktigt sätt. Normalt sett skulle kroppen städa bort sådana proteiner, men vid dessa sjukdomar har systemet som skyddar nerverna av någon anledning satts ur spel. Istället bildar proteinerna skadliga klumpar som till slut förstör nervcellerna. Min forskargrupps idé är att förhindra Alzheimer och flera andra sjukdomar genom att stimulera nervernas egna försvarssystem.

Utmaningen är att detta system är väldigt komplext. Med stöd av Hjärnfonden gör vi nu en kartläggning av hur det fungerar och försöker hitta lämpliga sätt att påverka det på. För att kunna testa detta har vi odlat skräddarsydda nervceller från stamceller. Dessa nervceller producerar en form av felaktiga proteiner som dessutom är fluorescerande. Det gör det möjligt för oss att i mikroskop studera hur väl vi lyckas stimulera försvarssystemet att städa undan proteinerna.

Vårt långsiktiga mål är att detta ska leda till en helt ny typ av behandling. Det återstår förstås en hel del arbete, men potentialen är väldigt stor. Om vi lyckas kan förhoppningsvis samma mekanism användas för att behandla flera allvarliga sjukdomar – exempelvis Alzheimer, ALS och Parkinson. Men för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ytterligare stöd.

Varje krona till hjärnforskningen bidrar till att rädda liv, eftersom alla neurodegenerativa sjukdomar idag är obotliga. Tyvärr räcker inte anslagen från staten till allt som behöver göras. Vill du öka sannolikheten att min forskargrupp lyckas hitta ett sätt att stoppa sjukdomar som Alzheimer? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.