Hjärnfonden
Ge en gåva
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Ett kännetecken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimer, är att nervceller har börjat tillverka proteiner på ett felaktigt sätt. Normalt sett skulle kroppen städa bort sådana proteiner, men vid dessa sjukdomar har systemet som skyddar nerverna av någon anledning satts ur spel. Istället bildar proteinerna skadliga klumpar som till slut förstör nervcellerna. Min forskargrupps idé är att förhindra Alzheimer och flera andra sjukdomar genom att stimulera nervernas egna försvarssystem.

Utmaningen är att detta system är väldigt komplext. Med stöd av Hjärnfonden gör vi nu en kartläggning av hur det fungerar och försöker hitta lämpliga sätt att påverka det på. För att kunna testa detta har vi odlat skräddarsydda nervceller från stamceller. Dessa nervceller producerar en form av felaktiga proteiner som dessutom är fluorescerande. Det gör det möjligt för oss att i mikroskop studera hur väl vi lyckas stimulera försvarssystemet att städa undan proteinerna.

Vårt långsiktiga mål är att detta ska leda till en helt ny typ av behandling. Det återstår förstås en hel del arbete, men potentialen är väldigt stor. Om vi lyckas kan förhoppningsvis samma mekanism användas för att behandla flera allvarliga sjukdomar – exempelvis Alzheimer, ALS och Parkinson. Men för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete behöver vi ytterligare stöd.

Varje krona till hjärnforskningen bidrar till att rädda liv, eftersom alla neurodegenerativa sjukdomar idag är obotliga. Tyvärr räcker inte anslagen från staten till allt som behöver göras. Vill du öka sannolikheten att min forskargrupp lyckas hitta ett sätt att stoppa sjukdomar som Alzheimer? Ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
Ett kollage med en sjukskötare som sitter på en tändsticksask mot grön bakgrund.

Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Den 16 oktober deltar Hjärnfonden i ett symposium på temat vårdutveckling vid Alzheimers sjukdom, arrangerat av Stiftelsen Solstickan, Karolinska Institutet och professor Bengt Winblad.
En sjuksyster tar blodprover.

Ny studie: Blodprov avslöjar Alzheimer

Ett enkelt blodprov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom har testats inom vården. Träffsäkerheten är på 90 procent, enligt en studie från Lunds universitet. Studien är delvis finansierad av Hjärnfondens givare. 
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta