Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Lästid: 2 minuter

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Enligt undersökningen, utförd av Verian för Hjärnfonden, vet tre av fem svenska inte vart de ska vända sig för stöd och råd vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta avslöjar en djupt rotad kunskapsbrist hos svenska folket. Då många är oroliga för att drabbas av en demenssjukdom, blir behovet av en insats för att öka kunskapen stor.

Få känner till tidiga tecken på Alzheimer

En annan oroande trend som framkom av undersökningen är att 70 procent av deltagarna inte kunde identifiera fler tidiga tecken på Alzheimer än problem med minnet. Många andra kognitiva funktioner påverkas ofta tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk. Att många inte känner till dessa tecken bekräftar det övergripande låga kunskapsläget om sjukdomen.


Statistik som visar vad svenskar tror att är de vanligaste symtom vid Alzheimers sjukdom

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin kommenterar undersökningens resultat och påpekar att det är ”anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens”. Hon understryker vikten av att känna igen tidiga symtom och söka vård i ett tidigt skede för att bland annat säkerställa att den som drabbas av Alzheimers sjukdom får en så optimal vårdplan som möjligt.

Många är oroliga att drabbas

Omkring 100 000 svenska uppskattas ha Alzheimer idag, men eftersom sjukdomen är underdiagnostiserad kan det verkliga antalet vara högre. Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i Alzheimer och två av fem känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas. Samtidigt vet knappt hälften av de tillfrågade att man själv kan fördröja eller minska risken att drabbas av sjukdomen.

Kvinnor sticker ut

I den grupp som anser sig ha stor kunskap om Alzheimer är en överhängande del kvinnor. Kvinnor uppger också i högre grad än männen att de känner någon som har eller har haft Alzheimer. De önskar sig mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas och är samtidigt mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få sjukdomen.


Statistik som visar hur många svenskars känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom.

Kunskapshöjande insatser är avgörande

Hjärnfonden anser att det är anmärkningsvärt att kunskapsnivån om Alzheimer är så låg och kräver därför ökade kunskapshöjande insatser i form av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten och stödet för demenssjuka och deras anhöriga.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Om du känner oro angående tecken på Alzheimer, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta