Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig skribent

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Enligt undersökningen, utförd av Verian för Hjärnfonden, vet tre av fem svenska inte vart de ska vända sig för stöd och råd vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Detta avslöjar en djupt rotad kunskapsbrist hos svenska folket. Då många är oroliga för att drabbas av en demenssjukdom, blir behovet av en insats för att öka kunskapen stor.

Få känner till tidiga tecken på Alzheimer

En annan oroande trend som framkom av undersökningen är att 70 procent av deltagarna inte kunde identifiera fler tidiga tecken på Alzheimer än problem med minnet. Många andra kognitiva funktioner påverkas ofta tidigt, såsom tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och språk. Att många inte känner till dessa tecken bekräftar det övergripande låga kunskapsläget om sjukdomen.


Statistik som visar vad svenskar tror att är de vanligaste symtom vid Alzheimers sjukdom

Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin kommenterar undersökningens resultat och påpekar att det är ”anmärkningsvärt att fler än hälften av svenskarna inte vet att de kan vända sig till en vårdcentral eller till sjukvårdsupplysningen vid tidiga tecken på demens”. Hon understryker vikten av att känna igen tidiga symtom och söka vård i ett tidigt skede för att bland annat säkerställa att den som drabbas av Alzheimers sjukdom får en så optimal vårdplan som möjligt.

Många är oroliga att drabbas

Omkring 100 000 svenska uppskattas ha Alzheimer idag, men eftersom sjukdomen är underdiagnostiserad kan det verkliga antalet vara högre. Över hälften av deltagarna i undersökningen uppger att de känner någon som är eller har varit sjuk i Alzheimer och två av fem känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas. Samtidigt vet knappt hälften av de tillfrågade att man själv kan fördröja eller minska risken att drabbas av sjukdomen.

Kvinnor sticker ut

I den grupp som anser sig ha stor kunskap om Alzheimer är en överhängande del kvinnor. Kvinnor uppger också i högre grad än männen att de känner någon som har eller har haft Alzheimer. De önskar sig mer kunskap om hur de kan minska risken att själva drabbas och är samtidigt mer oroliga för att de själva eller någon närstående ska få sjukdomen.


Statistik som visar hur många svenskars känner oro för att de själva eller en närstående ska drabbas av Alzheimers sjukdom.

Kunskapshöjande insatser är avgörande

Hjärnfonden anser att det är anmärkningsvärt att kunskapsnivån om Alzheimer är så låg och kräver därför ökade kunskapshöjande insatser i form av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten och stödet för demenssjuka och deras anhöriga.

Klicka här för att läsa hela rapporten

Om du känner oro angående tecken på Alzheimer, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta