Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett kollage med en äldre mans ansikte och en trasig snäcka mot beige bakgrund.

Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.

Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, utmattningssyndrom, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller bristtillstånd som B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symtom som kan åtgärdas om de upptäcks.

Symtomen kan vara åldersrelaterade

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. När sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symtomen. Men man kan också ha symtom utan att ha minnesproblem.

När yngre drabbas har man en större blandning av symtom och det är vanligt att språkförmågan försämras hos denna grupp. De vanligaste språkproblemen är anomisk dysfasi eller ordglömska. Man har svårt att hitta ord för vad saker heter. Ju längre sjukdomen framskrider desto fler och svårare kognitiva problem upplever man. Den första minnesstörningen som uppträder kallas för episodisk närminnesstörning, vilket betyder att man har svårt att komma ihåg saker nära i tiden rörande en själv.

Vid misstanke om demenssjukdom kan det i början vara svårt att veta vilken diagnos det rör sig om. Olika demenssjukdomar kan ge liknande symtom men samma sjukdom kan också ge olika symtombilder.

Det är viktigt att veta att symtomen är individuella och kan märkas olika mycket hos olika personer.

Här är de vanligaste symtomen på Alzheimers sjukdom:

  1. Minnesproblem som påverkar vardagen
    Minnessvårigheter brukar vara det första tecknet på Alzheimers sjukdom. Att komma ihåg och minnas det du gjorde nyss är svårt. Närminnet försämras, det som kallas episodiskt minne. Det är svårt att komma ihåg vad du åt till middag eller vad du såg på TV kvällen innan. Tider, platser, avtalade datum för möten och aktiviteter glöms bort. Detta leder ofta till upprepade frågor.
  2. Tidsuppfattning och orienteringsförmåga
    Tidsuppfattningen och orienteringsförmågan försämras ofta. Försämrad tidsuppfattning kan leda till problem med att hålla reda på vilket år, månad eller dag det är eller uppskatta hur lång tid som har gått. Orienteringsförmågan används till exempel till att hitta rätt, problem med den leder till att du kanske inte minns vilken T-bana du ska gå av på eller åker vilse i bilen på väg hem från matbutiken.
  3. Utmaningar att planera och lösa problem
    Uppmärksamheten blir sämre. En del får svårt att koncentrera sig, allt tar mycket längre tid och det blir svårt att t ex följa ett vanligt matrecept, läsa en tidning eller betala sina räkningar. Den exekutiva förmågan som tidigare var så självklar blir ett problem. Handlingsförmågan påverkas ofta i ett tidigt skede. Att tänka ut, planera och utföra en handling blir plötsligt svår. Det blir svårare med själva tänkandet och att uppfatta och förstå komplexa resonemang. Hantera mobiltelefonen och fjärrkontrollen till teven är en utmaning.
  4. Nedsatt språk & räkneförmåga
    Förmågan att räkna, hålla reda på siffror och klockslag är ett problem. Att förstå och läsa av klockan blir en utmaning. Språket blir allt fattigare och du får svårt att hitta rätt ord och uttryck vilket leder till att det är lätt att stanna upp mitt i en konversation. Det blir också allt besvärligare att formulera sig skriftligen i texter och kortare meddelanden.
  5. Mobilen i kylskåpet och andra beteendemässiga symtom
    Placera och flytta runt saker på ovanliga ställen så att du sedan inte hittar dem är exempel på vanliga beteendemässiga symptom som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Att lägga mobilen i kylskåpet eller nyckelknippan i skafferiet och inte komma ihåg var du la dem kan också vara ett varningstecken. Att inte veta vad du ska göra med ett välbekant föremål som t.ex. en sax är ett annat.
  6. Psykologiska symtom
    Psykologiska symtom förekommer också hos en del, exempelvis nedstämdhet/depression oro/ångest, apati och irritation/ilska. Många av de psykologiska symtomen går hand i hand med ett eller flera beteenden. Återkommande grubblerier över den egna nedsatta förmågan kan skapa ångest och depression. Depression och demens betraktas dock som två separata sjukdomstillstånd men kan samexistera.
  7. Dra tillbaka från socialt liv
    Med insikten att något inte står rätt till känner många sig mindervärdiga och otillräckliga. Man blir medveten om sina svårigheter. En del känner skam och vill inte prata öppet om sina problem. Det kan upplevas jobbigt att träffa och umgås med många människor samtidig. Stark oro, ängslan eller irritation tar överhand. Det kan leda till att den drabbade drar sig undan socialt umgänge och fritidsaktiviteter.

Naturligt åldrande eller Alzheimers sjukdom?

Ibland kan vara svårt att skilja symtom på Alzheimers sjukdom från normalt förekommande åldersrelaterade förändringar. Här är några exempel på skillnader:

 

Tecken på Alzheimer

Naturligt åldrande

Svårt att minnas vad du såg på TV eller åt till middag igårGlömma vad de sa på nyheterna dagen innan
Hittar inte hem eller till affären som du har varit i hundratals gångerKöra fel någon gång trots att du varit på samma ställe flera gånger
Svårigheter att ha en konversationGlömma namn och tappa ord på personer då och då
Oförmåga att hantera räkningar och klara digitala ärendenMissa en räkning och glömma inloggningsuppgifter ibland
Förlägga saker och kan inte spåra steg för att hitta demLägga osthyveln i fel låda
Glömma det som hände nyssGlömma saker som hände för länge sedan
Förlorar överblicken över dagen eller säsongenGlömma vilken dag det är och komma i håg det senare

 

 

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta