Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.

Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, utmattningssyndrom, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller bristtillstånd som B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symtom som kan åtgärdas om de upptäcks.

Symtomen kan vara åldersrelaterade

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. När sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symtomen. Men man kan också ha symtom utan att ha minnesproblem.

När yngre drabbas har man en större blandning av symtom och det är vanligt att språkförmågan försämras hos denna grupp. De vanligaste språkproblemen är anomisk dysfasi eller ordglömska. Man har svårt att hitta ord för vad saker heter. Ju längre sjukdomen framskrider desto fler och svårare kognitiva problem upplever man. Den första minnesstörningen som uppträder kallas för episodisk närminnesstörning, vilket betyder att man har svårt att komma ihåg saker nära i tiden rörande en själv.

Vid misstanke om demenssjukdom kan det i början vara svårt att veta vilken diagnos det rör sig om. Olika demenssjukdomar kan ge liknande symtom men samma sjukdom kan också ge olika symtombilder.

Det är viktigt att veta att symtomen är individuella och kan märkas olika mycket hos olika personer.

Här är de vanligaste symtomen på Alzheimers sjukdom:

  1. Minnesproblem som påverkar vardagen
    Minnessvårigheter brukar vara det första tecknet på Alzheimers sjukdom. Att komma ihåg och minnas det du gjorde nyss är svårt. Närminnet försämras, det som kallas episodiskt minne. Det är svårt att komma ihåg vad du åt till middag eller vad du såg på TV kvällen innan. Tider, platser, avtalade datum för möten och aktiviteter glöms bort. Detta leder ofta till upprepade frågor.
  2. Tidsuppfattning och orienteringsförmåga
    Tidsuppfattningen och orienteringsförmågan försämras ofta. Försämrad tidsuppfattning kan leda till problem med att hålla reda på vilket år, månad eller dag det är eller uppskatta hur lång tid som har gått. Orienteringsförmågan används till exempel till att hitta rätt, problem med den leder till att du kanske inte minns vilken T-bana du ska gå av på eller åker vilse i bilen på väg hem från matbutiken.
  3. Utmaningar att planera och lösa problem
    Uppmärksamheten blir sämre. En del får svårt att koncentrera sig, allt tar mycket längre tid och det blir svårt att t ex följa ett vanligt matrecept, läsa en tidning eller betala sina räkningar. Den exekutiva förmågan som tidigare var så självklar blir ett problem. Handlingsförmågan påverkas ofta i ett tidigt skede. Att tänka ut, planera och utföra en handling blir plötsligt svår. Det blir svårare med själva tänkandet och att uppfatta och förstå komplexa resonemang. Hantera mobiltelefonen och fjärrkontrollen till teven är en utmaning.
  4. Nedsatt språk & räkneförmåga
    Förmågan att räkna, hålla reda på siffror och klockslag är ett problem. Att förstå och läsa av klockan blir en utmaning. Språket blir allt fattigare och du får svårt att hitta rätt ord och uttryck vilket leder till att det är lätt att stanna upp mitt i en konversation. Det blir också allt besvärligare att formulera sig skriftligen i texter och kortare meddelanden.
  5. Mobilen i kylskåpet och andra beteendemässiga symtom
    Placera och flytta runt saker på ovanliga ställen så att du sedan inte hittar dem är exempel på vanliga beteendemässiga symptom som förekommer vid Alzheimers sjukdom. Att lägga mobilen i kylskåpet eller nyckelknippan i skafferiet och inte komma ihåg var du la dem kan också vara ett varningstecken. Att inte veta vad du ska göra med ett välbekant föremål som t.ex. en sax är ett annat.
  6. Psykologiska symtom
    Psykologiska symtom förekommer också hos en del, exempelvis nedstämdhet/depression oro/ångest, apati och irritation/ilska. Många av de psykologiska symtomen går hand i hand med ett eller flera beteenden. Återkommande grubblerier över den egna nedsatta förmågan kan skapa ångest och depression. Depression och demens betraktas dock som två separata sjukdomstillstånd men kan samexistera.
  7. Dra tillbaka från socialt liv
    Med insikten att något inte står rätt till känner många sig mindervärdiga och otillräckliga. Man blir medveten om sina svårigheter. En del känner skam och vill inte prata öppet om sina problem. Det kan upplevas jobbigt att träffa och umgås med många människor samtidig. Stark oro, ängslan eller irritation tar överhand. Det kan leda till att den drabbade drar sig undan socialt umgänge och fritidsaktiviteter.

Naturligt åldrande eller Alzheimers sjukdom?

Ibland kan vara svårt att skilja symtom på Alzheimers sjukdom från normalt förekommande åldersrelaterade förändringar. Här är några exempel på skillnader:


Tecken på Alzheimer

Naturligt åldrande

Svårt att minnas vad du såg på TV eller åt till middag igår Glömma vad de sa på nyheterna dagen innan
Hittar inte hem eller till affären som du har varit i hundratals gånger Köra fel någon gång trots att du varit på samma ställe flera gånger
Svårigheter att ha en konversation Glömma namn och tappa ord på personer då och då
Oförmåga att hantera räkningar och klara digitala ärenden Missa en räkning och glömma inloggningsuppgifter ibland
Förlägga saker och kan inte spåra steg för att hitta dem Lägga osthyveln i fel låda
Glömma det som hände nyss Glömma saker som hände för länge sedan
Förlorar överblicken över dagen eller säsongen Glömma vilken dag det är och komma i håg det senare


 

 

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.