Hjärnfonden
Ge en gåva
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Fakta: Neurogenerativ sjukdom

Neurodegenerativ betyder att något orsakar en progressiv förlust av struktur eller funktion i nervceller, ofta med död av nervceller som följd. Det används främst för att beskriva sjukdomar i hjärnan och nervsystemet, såsom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS och multipel skleros. Dessa sjukdomar kännetecknas av gradvis försämring av kognitiva och motoriska funktioner och har ofta ingen botande behandling idag.

Risken för att utveckla demens efter en allvarlig hjärnskada, så kallat hjärntrauma, har varit känd i nästan ett sekel. Trots detta är de underliggande molekylära mekanismerna fortfarande dåligt förstådda, vilket försvårar utvecklingen av effektiva behandlingar för att förhindra demensutveckling hos drabbade patienter.

En ny studie från forskare vid MultiPark, Lunds universitet, pekar nu på att kärlsystemet kan spela en avgörande roll i denna process. Studien är publicerad i Acta Neuropathologica.

Undersökte hjärnvävnad

Hjärntrauma påverkar ofta hjärnans blodflöde, förmodligen på grund av förändringar i de glatta muskelcellerna som omger blodkärlens väggar. Dessa störningar kan i sin tur leda till sekundära skador och förvärra den ursprungliga hjärnskadan – även om de exakta mekanismerna fortfarande är oklara.

För att få en djupare förståelse för detta samband har Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus, tillsammans med forskaren Ilknur Özen, genomfört en omfattande analys.

I samarbete med Uppsala universitet undersökte de hjärnvävnad från 15 patienter som nyligen drabbats av hjärntrauma. Resultaten visade att de glatta muskelcellerna i blodkärlen uppvisade förändringar som sammanföll med en ökad ansamling av beta-amyloid – ett protein starkt kopplat till Alzheimers sjukdom.

Dysfunktion i kärl

Resultaten går lite på tvärs mot rådande uppfattningen om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Det tycks som att kärldysfunktion kan vara en drivande faktor i sjukdomsutvecklingen, snarare än en följd av nervcellsskador.

Medan åldrande naturligt påverkar kärlsystemets funktion, antyder studien att hjärntrauma kan påskynda dessa förändringar – även hos yngre patienter. Samtidigt påpekar forskarna att långt ifrån alla med hjärntrauma utvecklar Alzheimers, vilket understryker behovet av vidare forskning.

– Vi är ännu inte där, men genom att fördjupa vår kunskap om de molekylära förändringarna i blodkärlen efter en hjärnskada hoppas vi kunna bana väg för nya och bättre behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet och överläkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Även unga drabbas

Forskarna blev förvånade över att de alltså även såg de här förändringarna hos unga individer som drabbats av traumatisk hjärnskada.

– Eftersom ansamling av beta-amyloid, och förändringar i hjärnans blodkärl brukar ses vid en hög ålder så kan vi tolka fynden som att en hjärnskada påtagligt accelererar åldrandeprocesser i hjärnan, säger Niklas Marklund.

Vad innebär detta för utövare av sporter som tex hockey eller boxning där man ofta får smällar mot huvudet?

– Vår studie utfördes vid svår traumatisk hjärnskada. Det är därför oklart om individer med lindrigare skador, som hjärnskakning inom idrotten, också får samma förändringar i hjärnans kärl. Men de experimentella fynden i vår studie talar dock för att de kärlskador som uppstår då också kan ske vid lättare skador, säger Niklas Marklund.

Detta kommer Niklas Marklund och hans kollegor forska vidare på.

– Vi vill också kartlägga mekanismer för hur beta-amyloid och tau, de klassiska demensproteinerna, ansamlas i hjärnan efter trauma och vilken betydelse inflammationsmekanismer har. Och vi utvärderar under året också en lovande behandling som kan motverka dessa skademekanismer

Forskningen är finansierad av bland andra Hjärnfonden.

Studien

  • Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta