Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet kan förbättra minnesförmågan hos äldre genom att öka volym och blodflöde i det område i hjärnan som kallas hippocampus. Foto: iSTock

Om minnet

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Även stimulans och utmaningar har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan att också utmana hjärnan och lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper. Sociala aktiviteter som umgänge med andra kan också vara en stimulans för hjärnan.

Olika minnessystem

Hjärnan har många olika slags minnessystem och funktioner. Vi har minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid och olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen.

Procedurminne handlar om förmågan att lära in och plocka fram färdigheter, som att cykla, simma eller borsta tänderna. Även kognitiva färdigheter räknas hit.

Perceptuellt minne syftar på vår förmåga att snabbt identifiera objekt och föremål i omvärlden. Det är minnet för saker vi inte kan sätta ord på, som till exempel hur vi känner igen ett ansikte, någons röst eller hur kaffe luktar och smakar.

Korttidsminnet har hand om information som för tillfället är aktuellt i medvetandet. Här brukar man skilja på primärminne (att passivt hålla information i medvetandet) och arbetsminne att hålla information i medvetandet samtidigt som du aktivt bearbetar informationen. Det kan handla om att du planerar att gå till kaffemaskinen och hämta en mugg med kaffe. Efter det rensas arbetsminnet och du går vidare. Arbetsminnet är avgörande för de flesta avancerade kognitiva aktiviteter, som till exempel att läsa och lära.

Semantiskt minne har att göra med våra kunskaper om världen. Att Paris ligger i Frankrike, att den 11 september är kopplat till terrordådet i New York eller om vår kunskap vad olika ord och associationer betyder. Att bord och stol är starkare associerade än soffa och kamera.

Episodiska minnet baseras på erfarenheter och är orienterat mot det förflutna. Det är vårt mest ålderskänsliga minnessystem och det minne som påverkas först hos de som drabbas av Alzheimers sjukdom. Det episodiska minnet baseras på information som förvärvats i ett visst sammanhang eller viss tidpunkt. Det hjälper oss att minnas namn på personer vi träffar, att komma ihåg vad som ska köpas från affären, när vi sist rastade hunden eller vad vi såg på TV kvällen innan.

Kan du träna minnesförmågan?

Tidigare forskning har visat att konditionsträning kan öka blodgenomströmningen i det område i hjärnan som kallas hippocampus hos yngre personer. Fysisk aktivitet kan också förbättra minnesförmågan hos äldre genom att öka volym och blodflöde i hippocampus. Det visar en studie som har gjorts på en grupp personer mellan 60-70 år som under en tremånadersperiod fick ett individanpassat trettiominuterspass på löpband, tre gånger i veckan. Enligt forskarna handlar det sannolikt om en ökad vaskulär plasticitet, alltså förmågan att expandera och nybilda blodkärlen, snarare än att det bildas fler nervceller i hippocampus vid fysisk aktivitet.

Arbetsminnesträning

Flera studier pekar även på att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Arbetsminnet är en betydelsefull kognitiv funktion som hjälper oss att komma ihåg vad vi läst i böcker eller på datorn, var vi lagt plånboken eller mobilen och vad som sagts, tex. att komma ihåg instruktioner eller samtal. Arbetsminnet hjälper oss också att planera och organisera, allt från att laga mat till att studera.

Arbetsminne är till stor del synonymt med förmågan att kontrollera sin koncentration. Barn som till exempel har nedsatt arbetsminne har ofta koncentrationssvårigheter och svårt att kontrollera sin uppmärksamhet. Arbetsminnesträning har visats sig förstärka kopplingar mellan områden i hjäss- och pannlob vilket är associerat till bättre arbetsminne. Dessutom ökar arbetsminnesträning dopaminaktiviteten. Dopamin är viktigt för att kontrollera uppmärksamheten, människans arbetsminnesfunktioner och kognitiva plasticitet, det vill säga förmågan att förbättra minnesfunktionen. Många träningsprogram för arbetsminnet liknar dataspel och finns anpassat för barn och vuxna.

Minnesträning genom associationer

Det finns ett svenskt minneslandslag med minnesmästare som tävlar i att memorera enormt mycket information. De är mycket duktiga på att minnas siffror, ansikten, namn, historiska datum och listor av ord. Bakom dessa färdigheter ligger naturligtvis mycket träning. En del av hemligheten kring minnesmästarnas goda minne är att de associerar det de ska minnas med exempelvis bilder av olika slag. Siffror förvandlas till bilder och historier. Det handlar om att kunna koppla in sina kreativa sinnen och använda sin fantasi för att minnas så bra så möjligt. Det är också vanligt att använda sig av en plats för att hänga upp kunskapen på. Gågatan i din hemstad kan användas för att komma ihåg i vilken följd svenska kungar regerat eller sovrummet för att komma ihåg inköpslistan. Att göra på detta sätt gör att det blir lättare att komma ihåg och plocka fram rätt kunskap vid rätt tillfälle.

Minnesproblem

Var la jag mobilen? Var har husnycklarna tagit vägen och vilken pinkod är det till mitt bankkort? Det kan vara frustrerande när man inte kan memorera saker och ting. Men det är svårt att veta vad som är ett normalt sämre minne, som kommer vid en högre ålder och vad som beror på en sjukdom.

Om man till exempel har sovit dåligt, haft mycket att göra eller är stressad kan det tillfälligt påverka minnet. Besvären brukar då gå över om man tar det lugnt och sover ordentligt. Men om man vid ett flertal tillfällen har haft svårare att komma ihåg saker än tidigare kan det vara tecken på en sjukdom.

Att glömma saker kan ha många förklaringar. Det kan bero på stress, utmattningssyndrom, depression, dålig sömn, medicinering eller nedstämdhet. Men om minnesproblemen håller i sig och det inte kan förklaras av dessa orsaker, då är det viktigt att söka vård.

När minnet försämras

Det är väl känt att minnet försämras när vi åldras. Men att man får lite sämre minne som äldre behöver inte betyda att man har demens. Detta drabbar de flesta, men försämringsgraden varierar betydligt mellan individer. Ytterligheterna i denna skala framträder tydligt då man jämför personer vid hög ålder, där vissa uppvisar kraftig försämring medan andra i princip oförändrad minnesprestation.

Studier visar att den episodiska minnesfunktionen är tämligen stabil från att den är färdigutvecklad och fram till cirka 60 års ålder. Men försämringen efter 60-årsåldern är väldigt individuell. Det finns personer som är äldre än 65 år och har mycket bra minne. Arv och miljö och om vi är fysiskt aktiva är några faktorer som har betydelse för minnet. Personer som har bra minne i medelåldern tenderar också att ha bättre minne än jämnåriga i hög ålder.

Källor:
Hjärnan: av Lars Olsson och Anna Josephson. Avsnitt Minnet av Lars Nyberg och Lars Bäckman.
Betula-projektet: Lars Nyberg
Det åldrande minnet: Lars Nyberg
Studie: Vascular hippocampal plasticity after aerobic exercise in older adults”, Anne Maass, et al, Molecular Psychiatry, online October 14, 2014.

Dela sidan

Engagera dig redan idag