Kan man skydda sig mot Alzheimer?

Det finns ett antal olika faktorer som påverkar din risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Några av dem (som ålder och genetik) är bortom din kontroll; medan andra (som kolesterolvärde, blodtryck och vikt) är saker du själv kan påverka. I den här artikeln går vi igenom de riskfaktorer som finns för Alzheimers sjukdom och några livsstilsförändringar du kan göra för att minska risken att drabbas. Viktigt att notera är att ålder är den absolut vanligaste och viktigaste riskfaktorn för att drabbas av Alzheimers sjukdom. Och att det heller inte finns några garantier för att du inte drabbas av Alzheimers sjukdom även om du följer råden.

Genetiska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

När någon i familjen drabbas av Alzheimers sjukdom börjar de övriga familjemedlemmarna naturligtvis fundera över den egna risken att drabbas. Generellt kan man säga att runt 8 procent av alla personer som är 65 år eller äldre är drabbade av en demenssjukdom och för personer över 90 är den siffran runt 50 procent.

Alzheimer i släkten
Alzheimers sjukdom delas in i typerna familjär (ärftlig) och sporadisk. Den ärftliga varianten har en tidig debut, medan de sporadiska framför allt förekommer i hög ålder. Ungefär hälften av de som drabbas av Alzheimer i ung ålder (<50 år) har den familjära formen. I Sverige känner vi idag till cirka 10 familjer med ärftlig Alzheimer. I de fall en förälder eller ett syskon diagnostiserats med en ärftlig form av Alzheimer är risken att du själv drabbas 50 procent. Mindre än två procent av alla fall av Alzheimer har den är ärftliga formen.

I dag känner man till drygt 200 mutationer i tre olika gener som leder till Alzheimer sjukdom. Mutationerna finns på kromosom 21 (APP), 14 (presenilin 1) och 1 (presenilin 2). E n grupp som drabbas hårt av just APP-mutationen är personer med Downs syndrom. Anledningen är att genen för APP sitter på kromosom 21, alltså den kromosom som finns i tre kopior hos de med Downs syndrom, vilket gör att de drabbas av Alzheimers sjukdom när de når medelåldern.

Sen finns det andra genmutationer som inte nödvändigtvis leder till Alzheimer men som ökar risken att drabbas. Den mutation som ger störst risk att drabbas av Alzheimers sjukdom heter APOE E4. Den bärs av 14 procent av befolkningen i USA och så många som 46 procent av alla Alzheimerdrabbade med sjukdomen i familjen. Dock ska det poängteras att de här mutationerna inte alltid leder till Alzheimer och att avsaknaden av dem heller inte garanterar att man inte drabbas.

Genetisk utredning

Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens. Hon leder familjeutredningarna vid minnesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– I de fåtal familjer som har en sjukdomsorsakande mutation så finns en möjlighet även för friska släktingar att ta reda på om de bär på den sjukdomsorsakande mutationen och därmed ta reda på om de i framtiden också kommer att insjukna, berättar hon. För att få information om sådan så kallad presymptomatisk genetisk testning ska familjen erbjudas genetisk vägledning. Genetisk vägledning är till för att hjälpa människor att förstå och förhålla sig till innebörden av att en sjukdom är ärftlig både ur medicinska och psykologiska perspektiv samt att förstå nedärvningen i familjen.

Riskfaktorer du kan påverka

Förutom hög ålder och genetiska faktorer så påverkas risken att drabbas av Alzheimers sjukdom också av en hel del miljöfaktorer, alltså hur man mår i övrigt. Många studier visar att samma saker som är dåligt för hjärtat också ökar risken för Alzheimers sjukdom.

Här är några riskfaktorer som du kan påverka:

• Högt blodtryck
• Högt kolesterolvärde
• Fetma och diabetes redan i medelåldern ökar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom senare i livet.
• Psykosociala faktorer som låg utbildning, depression, stress och ensamhet tenderar att öka risken.
• Rökning är också en stor riskfaktor. Många studier visar att äldre rökare har nästa 80 procents högre risk att drabbas av Alzheimer än personer som aldrig rökt.
• Slag mot huvudet ökar risken för att drabbas av demens.  Inom sportens värld pratar man numer ofta om det farliga i att få upprepade slag mot huvudet, som i boxning, ishockey, motorsport eller kampsport.

Så vad kan du själv göra för att skydda dig?

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Nya kunskaper om riskfaktorer har också gett oss en möjlighet att påverka risken och förebygga uppkomsten eller försena debuten av demens och vi har hittat en hel del skyddande faktorer.

Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

– Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, säger Miia Kivipelto. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Träning

Att träna regelbundet har som bekant en stor mängd hälsofördelar och skyddar mot allt från högt blodtryck och diabetes typ 2 till olika sorters cancer och depression. Nu visar också flera studier att den som tränar tre gånger i veckan sänker sin risk att drabbas av Alzheimers sjukdom och andra typer av demens.

Fysisk  träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.

OBS, det räcker med någon form av aktivitet som får upp pulsen lite grann några gånger i veckan.

Kost

Mat som är bra för hjärta och blodtryck är också nyttig för hjärnan och att hålla en hälsosam vikt skyddar dig mot Alzheimers sjukdom. Flera nya studier har visat att medelhavskost och nordisk mat kan sänka risken att drabbas av minskad kognitiv förmåga med 30-35 procent.

Medelhavsdieten är fattig på mättat fett från kött och mjölkprodukter men rik på omättat och fleromättat fett från olivolja, nötter och fisk.

Sömn

Utan sömn fungerar inte kroppen och speciellt inte hjärnan. Forskningen visar att människor som regelbundet sover mindre än de rekommenderade sju till åtta timmarna varje natt uppvisar sämre resultat när man testar deras mentala kapacitet. Förmodligen beror på det här på att det man lärt sig under dagen fastnar som minnen när man sover.

Ny forskning visar också att hjärnan rensar ut giftiga ämnen under sömnen. I djurstudier har man till exempel sett att nivåerna av betaamyloid stiger vid vakenhet och sjunker vid sömn, kanske betyder detta att mindre sömn gör att betaamyloid ansamlas i hjärnan. Ett tillstånd som man vet ger upphov till Alzheimers sjukdom.

Utbildning och mental träning

Forskning visar att ju fler års utbildning en person har, desto lägre är risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det kan finnas fler möjliga  förklaringar. Beror det på att studerandet orsakar förändringar i hjärnan så att fler kopplingar mellan nervceller bildas?  Eller är det så att den socioekonomiska status som ofta hänger ihop med utbildning också påverkar kost, träning och andra livsstilsfaktorer?

Forskarna tror att utbildning bygger upp en slags mental buffert, en kognitiv reserv, som innebär att välutbildade personer kan förlora ett antal hjärnceller utan att det märks medan samma sak för en mindre utbildad innebär fler och tidigare symtom på demens.

Men oavsett utbildningsnivå är det också bra att hålla hjärnan aktiv och mentalt stimulerad när man blir äldre. Aktiviteter som kräver mental ansträngning, t.ex. läsa, skriva, spela brädspel eller spela musik har visat sig sänka risken för demens .

Men återigen är det svårt att veta om den här mentala aktiviteten verkligen håller demensdiagnosen på avstånd eller om det är så att människor utan begynnande demens helt enkelt dras till den här typen av aktiviteter. Oavsett är det inte fel att njuta av en god bok eller att lägga in ett teaterbesök ibland eftersom de som ständigt utmanar sitt intellekt har en ökad chans att behålla sin kognitiva förmåga längre.

Källor:
Harvard Health
Alzheimer Association
Läkartidningen

Uppdaterad: 2023-08-31