Hjärnfonden
Ge en gåva

Maten som kan skydda dig mot demens

Mat som är bra för hjärta och blodtryck är också nyttigt för hjärnan. Medelhavskost och nordisk mat har enligt flera nya studier visat sig sänka risken att drabbas av Alzheimer och andra demenssjukdomar med 40 procent.

Varje år hålls en stor konferens där världens främsta Alzheimerforskare samlas för att presentera sina nya rön.  I år var ett av fokusområdena hur hälsosam kost kan bevara hjärnans kognitiva funktioner och därmed minska risken att drabbas av demens.

MIND-diet minskar demensrisk

Enligt fyra stora studier finns ett samband mellan hälsosam kost och bättre mental hälsa hos äldre. Dieter som bevisats vara bra för att motverka hjärtkärlsjukdomar visade sig också hålla hjärnan i trim. Speciellt bra var en diet som kallas MIND* som är utvecklad av amerikanska forskare och där man inkluderat livsmedel som är särskilt bra för att hålla hjärnan ung och frisk. Forskarna såg att personer som höll sig till MIND-dieten hade 35-40 procent lägre risk att drabbas av kognitiv svikt, de bibehöll sin kognitiva förmåga och fick en minskad risk att drabbas av demens. MIND-dieten behöver dock inte följas slaviskt – risken att insjukna minskar även om man slarvar lite grann.  De som ”i huvudsak” äter enligt MIND sänker ändå risken för sjukdomen. En annan forskargrupp visade att äldre kvinnor vars kost var traditionellt hjärtkärl-vänlig, speciellt MIND-dieten, hade mycket lägre risk för att utveckla demens.

Nordisk kost håller hjärnan ung, kolesterolrik mat får hjärnan att åldras i förtid

I en studie på samma tema har svenska forskare på Karolinska Institutet kommit fram till att personer som har en nordisk hälsosam kosthållning bibehåller en friskare hjärna med en bättre kognitiv status än personer som äter mindre hälsosam mat som är fet, söt och processad. Personer som åt en ”dålig” diet med få omega-3 fettsyror och vitaminer men med mycket kolesterol fick en hjärna som åldrades snabbare till följd av olika inflammatoriska processer.

MIND-dieten och nordisk kostMat att undvika
Grönsaker (ej rotfrukter), gärna gröna blad
Frukt, speciellt äpplen, päron och persikor
Nordiska bär som blåbär och lingon
Nötter och frön
Pasta och ris
Fet fisk
Kyckling
Vegetabilisk olja
Fullkornsprodukter
Te och vatten
Vin (max ett glas om dagen)
Rotfrukter inkl. potatis
Raffinerat spannmål, t.ex. frukostflingor
Smör och hårt margarin
Fruktjuice
Rött kött
Ost
Socker, bullar och kakor
Friterad mat 

 

”Själva idén att en hälsosam diet kan skydda mot demenssjukdomar är inte helt ny, men omfattningen på de här nya studierna visar hur viktig kosthållningen är för att bibehålla hjärnans funktion och hälsa”, säger Keith Fargo, en av Alzheimerforskarna. ”Med det sagt måste vi ändå framhålla att vad vi äter bara är en del i pusslet. Att anpassa sin livsstil när man blir äldre – att träna regelbundet, ha koll på vad man äter och hålla igång hjärnan genom att livet ut lära sig nya saker – är väldigt viktigt för att minska risken för kognitiv svikt och demens.”

*MIND = Mediterranian-DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) Intervention for Neurodegenerative Delay

Källa: Alzheimer’s Association
https://www.alz.org/aaic/releases_2017/AAIC17-Mon-Diet-Release.asp

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta