Maten som kan skydda dig mot demens

Mat som är bra för hjärta och blodtryck är också nyttigt för hjärnan. Medelhavskost och nordisk mat har enligt flera nya studier visat sig sänka risken att drabbas av Alzheimer och andra demenssjukdomar med 40 procent.

Varje år hålls en stor konferens där världens främsta Alzheimerforskare samlas för att presentera sina nya rön.  I år var ett av fokusområdena hur hälsosam kost kan bevara hjärnans kognitiva funktioner och därmed minska risken att drabbas av demens.

MIND-diet minskar demensrisk

Enligt fyra stora studier finns ett samband mellan hälsosam kost och bättre mental hälsa hos äldre. Dieter som bevisats vara bra för att motverka hjärtkärlsjukdomar visade sig också hålla hjärnan i trim. Speciellt bra var en diet som kallas MIND* som är utvecklad av amerikanska forskare och där man inkluderat livsmedel som är särskilt bra för att hålla hjärnan ung och frisk. Forskarna såg att personer som höll sig till MIND-dieten hade 35-40 procent lägre risk att drabbas av kognitiv svikt, de bibehöll sin kognitiva förmåga och fick en minskad risk att drabbas av demens. MIND-dieten behöver dock inte följas slaviskt – risken att insjukna minskar även om man slarvar lite grann.  De som ”i huvudsak” äter enligt MIND sänker ändå risken för sjukdomen. En annan forskargrupp visade att äldre kvinnor vars kost var traditionellt hjärtkärl-vänlig, speciellt MIND-dieten, hade mycket lägre risk för att utveckla demens.

Nordisk kost håller hjärnan ung, kolesterolrik mat får hjärnan att åldras i förtid

I en studie på samma tema har svenska forskare på Karolinska Institutet kommit fram till att personer som har en nordisk hälsosam kosthållning bibehåller en friskare hjärna med en bättre kognitiv status än personer som äter mindre hälsosam mat som är fet, söt och processad. Personer som åt en ”dålig” diet med få omega-3 fettsyror och vitaminer men med mycket kolesterol fick en hjärna som åldrades snabbare till följd av olika inflammatoriska processer.

MIND-dieten och nordisk kost Mat att undvika
Grönsaker (ej rotfrukter), gärna gröna blad
Frukt, speciellt äpplen, päron och persikor
Nordiska bär som blåbär och lingon
Nötter och frön
Pasta och ris
Fet fisk
Kyckling
Vegetabilisk olja
Fullkornsprodukter
Te och vatten
Vin (max ett glas om dagen)
Rotfrukter inkl. potatis
Raffinerat spannmål, t.ex. frukostflingor
Smör och hårt margarin
Fruktjuice
Rött kött
Ost
Socker, bullar och kakor
Friterad mat 

 

”Själva idén att en hälsosam diet kan skydda mot demenssjukdomar är inte helt ny, men omfattningen på de här nya studierna visar hur viktig kosthållningen är för att bibehålla hjärnans funktion och hälsa”, säger Keith Fargo, en av Alzheimerforskarna. ”Med det sagt måste vi ändå framhålla att vad vi äter bara är en del i pusslet. Att anpassa sin livsstil när man blir äldre – att träna regelbundet, ha koll på vad man äter och hålla igång hjärnan genom att livet ut lära sig nya saker – är väldigt viktigt för att minska risken för kognitiv svikt och demens.”

*MIND = Mediterranian-DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) Intervention for Neurodegenerative Delay

Källa: Alzheimer’s Association
https://www.alz.org/aaic/releases_2017/AAIC17-Mon-Diet-Release.asp

Relaterat

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.