Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Christer Betsholtz

Professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Lästid: 2 minuter

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Professor Christer Betsholtz och hans forskningsgrupp misstänker att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har de gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl.

Porträtt av Christer Betsholtz.

Hjärnans blodkärlssystem transporterar förstås syre och näringsämnen till hjärnan, men det bidrar också till att föra bort slaggprodukter. Dessutom hindrar kärlen i den så kallade blod-hjärnbarriären skadliga ämnen och mikroorganismer från att komma in i hjärnan. En störning i detta system kan med andra ord få allvarliga konsekvenser.

Min forskningsgrupps hypotes är att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har vi gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl. Målet är att skapa en karta som kan jämföras med motsvarande karta över den friska hjärnan. Vi arbetar nu hårt med att analysera all data.

Tanken är att vår molekylära och cellulära karta även ska kunna användas av många andra forskargrupper. På så sätt ökar sannolikheten för att vårt arbete ska ge nya ledtrådar om mekanismerna bakom Alzheimer – och i förlängningen nya sätt att upptäcka och stoppa sjukdomen.

Tack vare de intressanta resultaten hittills har vi påbörjat en liknande kartläggning av en annan outforskad del av hjärnan, araknoidea. Det är en av hjärnans tre skyddande hinnor och den fungerar, likt blod-hjärnbarriären, som ett slags filter. Vi tror att araknoidea har en viktig funktion i hjärnans renhållning. Kanske spelar den en betydelsefull roll i hanteringen av de skadliga proteiner som uppstår vid Alzheimer?

Den här typen av grundforskning som vi arbetar med är avgörande för att lösa det stora och invecklade Alzheimerpusslet. Och det är nödvändigt. Om vi inte förstår sjukdomen blir det i stort sett omöjligt att stoppa den.

Christer Betsholtz
Professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta