Hjärnfonden
Ge en gåva
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Per Nilsson, alzheimerforskare på Karolinska Institutet, letar efter tidiga tecken på sjukdomen genom att undersöka cellernas energiomsättning.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

I en studie på möss vid Karolinska Institutet i Stockholm har forskare sett att cellerna i hjärnans minnescentrum, hippocampus, tillverkar och omsätter mer energi än vanligt när hjärnan är i ett tidigt stadie av sjukdomen. Fynden med den ökade energimetabolismen gjorde Per Nilsson i när samarbete med kollegan Maria Ankarcrona. De öppnar för nya vägar att tidigare angripa Alzheimers sjukdom.

– Vi vill kunna upptäcka de här förändringarna så tidigt som möjligt, och den här upptäckten kan vara en viktig del i det, säger Per Nilsson, forskare i neurovetenskap på Karolinska Institutet i ett klipp från TV4 Nyheterna.

Per Nilsson är en av de Alzheimerforskare som fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning. Hans projekt handlar om hur man skulle kunna använda cellernas egen städfunktion för att rensa upp de skadliga ämnen som bildats i en Alzheimerdrabbad hjärna.

Fokus på tidiga förändringar

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens bland äldre och leder till förlust av minnet och personlighetsförändringar. I hjärnan hos Alzheimerpatienter bildas klumpar av ämnena amyloidbeta och tau vilket gör att nervcellerna i hjärnan dör. Idag finns ingen medicin som botar sjukdomen utan endast sådana som tillfälligt lindrar symtomen. Många av de läkemedel som man testat har inte gett önskad effekt. Det beror på att man fortfarande inte vet exakt varför nervcellerna dör i hjärnan. Därför är forskarna mycket fokuserade på att ta reda på vad som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. De vill vet hur och varför de skadliga förändringarna uppkommer.

Lösningen kan finnas i hjärnans städfunktioner

För att kunna studera hur Alzheimer uppkommer använder forskarna möss som har en onormalt hög nivå av amyloidbeta i hjärnan och möss vars hjärnor har klumpar av tau. Försöken går sedan ut på att försöka minska mängden av de skadliga ämnena i mössens hjärnor. Det första man tittar på då är hur den så kallade ”städfunktionen” autofagi fungerar hos de här mössen när det gäller att bryta ner amyloidbeta och tau. För om autofagin städar bort dem skulle en ökning av denna funktion kunna förbättra minnet hos den Alzheimersjuke. Mössens minne mäts med olika minnestester och sedan studerar man hjärnorna för att ta reda på hur mycket amyloidbeta- och tau-klumparna har minskat. Om mössen fått bättre minne och hjärnorna blivit friskare skulle man gå vidare med att hitta mediciner som specifikt ökar autofagin. Alltså att få cellerna att städa bättre, vilket skulle kan bli en potentiell terapi för Alzheimers sjukdom.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta