Nya framsteg inom Alzheimerforskningen
Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
I en studie på möss vid Karolinska Institutet i Stockholm har forskare sett att cellerna i hjärnans minnescentrum, hippocampus, tillverkar och omsätter mer energi än vanligt när hjärnan är i ett tidigt stadie av sjukdomen. Fynden med den ökade energimetabolismen gjorde Per Nilsson i när samarbete med kollegan Maria Ankarcrona. De öppnar för nya vägar att tidigare angripa Alzheimers sjukdom.
– Vi vill kunna upptäcka de här förändringarna så tidigt som möjligt, och den här upptäckten kan vara en viktig del i det, säger Per Nilsson, forskare i neurovetenskap på Karolinska Institutet i ett klipp från TV4 Nyheterna.
Per Nilsson är en av de Alzheimerforskare som fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning. Hans projekt handlar om hur man skulle kunna använda cellernas egen städfunktion för att rensa upp de skadliga ämnen som bildats i en Alzheimerdrabbad hjärna.
Fokus på tidiga förändringar
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens bland äldre och leder till förlust av minnet och personlighetsförändringar. I hjärnan hos Alzheimerpatienter bildas klumpar av ämnena amyloidbeta och tau vilket gör att nervcellerna i hjärnan dör. Idag finns ingen medicin som botar sjukdomen utan endast sådana som tillfälligt lindrar symtomen. Många av de läkemedel som man testat har inte gett önskad effekt. Det beror på att man fortfarande inte vet exakt varför nervcellerna dör i hjärnan. Därför är forskarna mycket fokuserade på att ta reda på vad som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. De vill vet hur och varför de skadliga förändringarna uppkommer.
Lösningen kan finnas i hjärnans städfunktioner
För att kunna studera hur Alzheimer uppkommer använder forskarna möss som har en onormalt hög nivå av amyloidbeta i hjärnan och möss vars hjärnor har klumpar av tau. Försöken går sedan ut på att försöka minska mängden av de skadliga ämnena i mössens hjärnor. Det första man tittar på då är hur den så kallade ”städfunktionen” autofagi fungerar hos de här mössen när det gäller att bryta ner amyloidbeta och tau. För om autofagin städar bort dem skulle en ökning av denna funktion kunna förbättra minnet hos den Alzheimersjuke. Mössens minne mäts med olika minnestester och sedan studerar man hjärnorna för att ta reda på hur mycket amyloidbeta- och tau-klumparna har minskat. Om mössen fått bättre minne och hjärnorna blivit friskare skulle man gå vidare med att hitta mediciner som specifikt ökar autofagin. Alltså att få cellerna att städa bättre, vilket skulle kan bli en potentiell terapi för Alzheimers sjukdom.
