Hjärnfonden
Ge en gåva
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Per Nilsson, alzheimerforskare på Karolinska Institutet, letar efter tidiga tecken på sjukdomen genom att undersöka cellernas energiomsättning.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

I en studie på möss vid Karolinska Institutet i Stockholm har forskare sett att cellerna i hjärnans minnescentrum, hippocampus, tillverkar och omsätter mer energi än vanligt när hjärnan är i ett tidigt stadie av sjukdomen. Fynden med den ökade energimetabolismen gjorde Per Nilsson i när samarbete med kollegan Maria Ankarcrona. De öppnar för nya vägar att tidigare angripa Alzheimers sjukdom.

– Vi vill kunna upptäcka de här förändringarna så tidigt som möjligt, och den här upptäckten kan vara en viktig del i det, säger Per Nilsson, forskare i neurovetenskap på Karolinska Institutet i ett klipp från TV4 Nyheterna.

Per Nilsson är en av de Alzheimerforskare som fått stöd från Hjärnfonden för sin forskning. Hans projekt handlar om hur man skulle kunna använda cellernas egen städfunktion för att rensa upp de skadliga ämnen som bildats i en Alzheimerdrabbad hjärna.

Fokus på tidiga förändringar

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens bland äldre och leder till förlust av minnet och personlighetsförändringar. I hjärnan hos Alzheimerpatienter bildas klumpar av ämnena amyloidbeta och tau vilket gör att nervcellerna i hjärnan dör. Idag finns ingen medicin som botar sjukdomen utan endast sådana som tillfälligt lindrar symtomen. Många av de läkemedel som man testat har inte gett önskad effekt. Det beror på att man fortfarande inte vet exakt varför nervcellerna dör i hjärnan. Därför är forskarna mycket fokuserade på att ta reda på vad som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. De vill vet hur och varför de skadliga förändringarna uppkommer.

Lösningen kan finnas i hjärnans städfunktioner

För att kunna studera hur Alzheimer uppkommer använder forskarna möss som har en onormalt hög nivå av amyloidbeta i hjärnan och möss vars hjärnor har klumpar av tau. Försöken går sedan ut på att försöka minska mängden av de skadliga ämnena i mössens hjärnor. Det första man tittar på då är hur den så kallade ”städfunktionen” autofagi fungerar hos de här mössen när det gäller att bryta ner amyloidbeta och tau. För om autofagin städar bort dem skulle en ökning av denna funktion kunna förbättra minnet hos den Alzheimersjuke. Mössens minne mäts med olika minnestester och sedan studerar man hjärnorna för att ta reda på hur mycket amyloidbeta- och tau-klumparna har minskat. Om mössen fått bättre minne och hjärnorna blivit friskare skulle man gå vidare med att hitta mediciner som specifikt ökar autofagin. Alltså att få cellerna att städa bättre, vilket skulle kan bli en potentiell terapi för Alzheimers sjukdom.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta