Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson.

Idag diagnostiseras Alzheimers sjukdom genom ett ryggvätskeprov eller genom en PET-kameraundersökning. Nu visar en ny studie, finansierad av Hjärnfonden och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, att sjukdomen kan upptäckas genom ett enkelt blodprov.

– Det kan leda till att patienter snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt kan få en korrekt diagnos, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Studien jämförde den gamla metoden ryggvätskeprov med det nyare blodprovet för att se vilken av metoderna som var effektivast för att diagnostisera Alzheimer sjukdom. Båda metoderna mäter två olika biomarkörer för Alzheimer; förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan.

Resultaten visar att blodprovet var lika bra som ett ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan.

– Men blodprovet visade sig dessutom vara ännu mer effektivt när det gäller att identifiera patienter som även har upplagringar av tau, säger Oskar Hansson.

Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och Alzheimersymtom, vilket gör denna upptäckt mycket betydelsefull.

Förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår 10–15 år före det att patienten upplever några tydliga symtom. Med mer träffsäkra diagnostiska verktyg kan man sätta in vård i ett tidigare skede samtidigt som dörren öppnas för att utveckla nya terapier som stoppar sjukdomen innan hjärncellerna hunnit ta skada.

– Vi står inför en revolution inom diagnostiken av Alzheimers sjukdom. På kort sikt ger projektet patientnytta genom tidigare och säkrare upptäckt av Alzheimers. På längre sikt kommer våra resultat användas för att ta fram nya läkemedel som kan skydda hjärnan på ett så tidigt stadium att allvarliga symtom kan förhindras. Därmed förbättras möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washingtons universitet, där över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA ingick. Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Testet kommer framför allt vara viktigt i de länder där man ska börja erbjuda personer med Alzheimers sjukdom sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, Lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren.

Oskar Hansson har haft stöd från Hjärnfonden för projektet i olika omgångar sedan 2012.

Vilken betydelse har finansieringen från Hjärnfonden haft?

– När det gäller stöd från Hjärnfonden, så har detta varit mycket viktigt! Långsiktig finansiering är avgörande för att man exempelvis ska kunna anställa personer som kan utföra kliniska studier, som forskningssköterskor.

Läs mer

  • Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers

    Här kan du läsa mer om studien
  • Highly accurate blood test for Alzheimer’s disease is similar or superior to clinical cerebrospinal fluid tests

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta