Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Lästid: 2 minuter

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson.

Idag diagnostiseras Alzheimers sjukdom genom ett ryggvätskeprov eller genom en PET-kameraundersökning. Nu visar en ny studie, finansierad av Hjärnfonden och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, att sjukdomen kan upptäckas genom ett enkelt blodprov.

– Det kan leda till att patienter snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt kan få en korrekt diagnos, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Studien jämförde den gamla metoden ryggvätskeprov med det nyare blodprovet för att se vilken av metoderna som var effektivast för att diagnostisera Alzheimer sjukdom. Båda metoderna mäter två olika biomarkörer för Alzheimer; förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan.

Resultaten visar att blodprovet var lika bra som ett ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan.

– Men blodprovet visade sig dessutom vara ännu mer effektivt när det gäller att identifiera patienter som även har upplagringar av tau, säger Oskar Hansson.

Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och Alzheimersymtom, vilket gör denna upptäckt mycket betydelsefull.

Förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår 10–15 år före det att patienten upplever några tydliga symtom. Med mer träffsäkra diagnostiska verktyg kan man sätta in vård i ett tidigare skede samtidigt som dörren öppnas för att utveckla nya terapier som stoppar sjukdomen innan hjärncellerna hunnit ta skada.

– Vi står inför en revolution inom diagnostiken av Alzheimers sjukdom. På kort sikt ger projektet patientnytta genom tidigare och säkrare upptäckt av Alzheimers. På längre sikt kommer våra resultat användas för att ta fram nya läkemedel som kan skydda hjärnan på ett så tidigt stadium att allvarliga symtom kan förhindras. Därmed förbättras möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washingtons universitet, där över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA ingick. Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Testet kommer framför allt vara viktigt i de länder där man ska börja erbjuda personer med Alzheimers sjukdom sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, Lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren.

Oskar Hansson har haft stöd från Hjärnfonden för projektet i olika omgångar sedan 2012.

Vilken betydelse har finansieringen från Hjärnfonden haft?

– När det gäller stöd från Hjärnfonden, så har detta varit mycket viktigt! Långsiktig finansiering är avgörande för att man exempelvis ska kunna anställa personer som kan utföra kliniska studier, som forskningssköterskor.

Läs mer

  • Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers

    Här kan du läsa mer om studien
  • Highly accurate blood test for Alzheimer’s disease is similar or superior to clinical cerebrospinal fluid tests

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Varför får inte patienter i Sverige nya läkemedel mot alzheimer och ALS?

Nya läkemedel och framsteg i forskningen väcker hopp för svåra hjärnsjukdomar. Samtidigt har patienter i Sverige i dag begränsad tillgång till dem – vissa reser utomlands för att få tillgång till behandling.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta