Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Text: Sofia Ström Bernad

Digital skribent

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.

Idag diagnostiseras Alzheimers sjukdom genom ett ryggvätskeprov eller genom en PET-kameraundersökning. Nu visar en ny studie, finansierad av Hjärnfonden och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, att sjukdomen kan upptäckas genom ett enkelt blodprov.

– Det kan leda till att patienter snabbare, enklare och mer kostnadseffektivt kan få en korrekt diagnos, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Studien jämförde den gamla metoden ryggvätskeprov med det nyare blodprovet för att se vilken av metoderna som var effektivast för att diagnostisera Alzheimer sjukdom. Båda metoderna mäter två olika biomarkörer för Alzheimer; förändringar i proteinet tau som påverkar nervcellernas funktion och beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan.

Resultaten visar att blodprovet var lika bra som ett ryggvätskeprov på att identifiera personer med amyloid i hjärnan.

– Men blodprovet visade sig dessutom vara ännu mer effektivt när det gäller att identifiera patienter som även har upplagringar av tau, säger Oskar Hansson.

Det är ansamlingen av tau som är mest associerat med nervcellsdöd och Alzheimersymtom, vilket gör denna upptäckt mycket betydelsefull.

Förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår 10–15 år före det att patienten upplever några tydliga symtom. Med mer träffsäkra diagnostiska verktyg kan man sätta in vård i ett tidigare skede samtidigt som dörren öppnas för att utveckla nya terapier som stoppar sjukdomen innan hjärncellerna hunnit ta skada.

– Vi står inför en revolution inom diagnostiken av Alzheimers sjukdom. På kort sikt ger projektet patientnytta genom tidigare och säkrare upptäckt av Alzheimers. På längre sikt kommer våra resultat användas för att ta fram nya läkemedel som kan skydda hjärnan på ett så tidigt stadium att allvarliga symtom kan förhindras. Därmed förbättras möjligheterna till ett hälsosamt och aktivt åldrande.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Washingtons universitet, där över 1400 patienter från Sverige och drygt 300 från USA ingick. Blodprovtestet blir inom kort tillgängligt i USA.

– Vi hoppas på att liknande test kommer att kunna användas i sjukvården i Sverige innan årets slut, säger Oskar Hansson.

Testet kommer framför allt vara viktigt i de länder där man ska börja erbjuda personer med Alzheimers sjukdom sjukdomsbromsande immunterapier mot amyloid. Ett av dessa läkemedel, Lecanemab, har redan godkänts i USA, Kina och Japan, och beslut väntas i EU innan sommaren.

Oskar Hansson har haft stöd från Hjärnfonden för projektet i olika omgångar sedan 2012.

Vilken betydelse har finansieringen från Hjärnfonden haft?

– När det gäller stöd från Hjärnfonden, så har detta varit mycket viktigt! Långsiktig finansiering är avgörande för att man exempelvis ska kunna anställa personer som kan utföra kliniska studier, som forskningssköterskor.

Läs mer

  • Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers Här kan du läsa mer om studien

  • Highly accurate blood test for Alzheimer’s disease is similar or superior to clinical cerebrospinal fluid tests Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta