Vid Alzheimers sjukdom skrumpnar hjärnvävnaden. På bilden syns det att de områden i hjärnan som är viktiga för vårt minne och språkliga förmåga är mycket mindre vid Alzheimers sjukdom. Foto: Agneta Nordberg, Karolinska Institutet.
Alzheimers sjukdom – vad händer i hjärnan?
Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och 60–70 procent av alla med demens har Alzheimers sjukdom, alltså ungefär 100 000 personer i Sverige idag. Ingen vet exakt vad sjukdomen orsakas av men vi vet att hjärnans nervceller dör och att den drabbade får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider.
Alzheimers sjukdom leder till att nervceller dör och att hjärnvävnaden skrumpnar bort. Ju längre tiden går desto mer försvinner av hjärnan och till slut är i princip alla funktioner påverkade. Den här processen kan ta lång tid och variera mycket mellan olika individer.
Kikar man närmare på hjärnan i mikroskop ser man tydliga effekter av sjukdomen. Forskarna är inte helt säkra på vad som orsakar vävnadsdöden i den Alzheimerdrabbade hjärnan, men mest troligt är det beror på proteinklumpar som kallas plack och trådsnystan av proteinsträngar.
Sambanden mellan plack, nystan och Alzheimers sjukdom
Placken bildas när bitar av proteiner beta-amyloid, som kommer från det fettlager som omger nervcellerna, klumpar ihop sig. Beta-amyloid har lätt att ”klibba ihop” och gradvis bilda dessa plack.
I en frisk hjärna finns ett transportsystem av trådliknande proteinsträngar (så kallade neurofibriller) som löper parallellt och har till uppgift att bana väg för ämnen som ska in i nervcellerna.
Proteinet tau hjälper till att hålla dessa trådsträngar raka. Men i en Alzheimersjuk hjärna får tau extra fosfatmolekyler på sig vilket gör att det inte längre kan hålla ihop neurofibrillerna och tau-proteinet självt bildar helixformer som trasslar ihop sig till nystan (så kallade tangles). På grund av detta kan inte längre näringsämnen och annat viktigt fraktas genom cellen som tillslut dör.
Plack och nystan bildas först i den del av hjärnan som kallas hippocampus som har med minne och inlärning att göra. De tidigaste Alzheimerförändringarna i hjärnan ger inga märkbara symtom och kan uppstå hela 20 år innan en diagnos kan ställas. Forskning har dessutom visat att utvecklingen av amyloida plack kan starta så tidigt som vid 30 års ålder.
När minnet försämras vid Alzheimer
Placken och nystanen i de tidigast drabbade områdena blir så småningom allt fler vilket ger den drabbade individen problem med minnet. [Bild 1]
Områden i hjärnan som hanterar tänkande och planering börjar sedan påverkas och den drabbade får problem med arbetsuppgifter och socialt liv. Personen kan känna sig förvirrad, ha svårt att hantera pengar och att uttrycka sig korrekt. I det här stadiet får många sin Alzheimerdiagnos. [Bild 2]
När sjukdomen fortskrider sprider de sig sedan över hjärnbarken enligt ett Alzheimerspecifikt mönster till områden som hanterar språk och språkförståelse samt kropps- och rumsuppfattningen. [Bild 3] Den drabbade kan uppleva förändringar i sin personlighet och uppförande och kan ha svårt att känna igen familjemedlemmar och vänner.
Tillslut påverkas hela hjärnan av Alzheimerförändringarna och nästan hela hjärnbarken är allvarligt skadad. Hjärnan krymper drastiskt på grund av att hjärncellerna dör och den drabbade individen förlorar sin förmåga att kommunicera, känna igen sin närstående och att ta hand om sig själv.
Källor:
Dagens Medicin
Alzheimer Association
Jama Network
CNS Neuroscie Ther
Jama Network
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”
Att förlora sin mamma i Alzheimer
“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”
På jakt efter Alzheimerledtrådar
Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar
