Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024.

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Namn: Cecilia Mörman
Universitet: Karolinska institutet 
Forskningsområde: Implementering av tau-kondensatbildning i hjärnan vid Alzheimers sjukdom 

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka 

Min forskning fokuserar på sambandet mellan kemiska processer och Alzheimers sjukdom, med syfte att ge en detaljerad förståelse av sjukdomen och möjliggöra utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Jag och mitt team undersöker hur proteiner associerade med Alzheimers sjukdom, såsom tau-proteinet, avviker från sin normala funktion. Hur de bildar olösliga ansamlingar, aggregat, samt även flytande ansamlingar, kondensat, i hjärnan hos patienter och hur de så kallade hjälparproteinerna, chaperonerna, samspelar med dessa processer. 

Vid ett tidigt skede i sjukdomsförloppet antas felveckade proteiner spela en stor roll, i synnerhet vid bildandet av så kallade vätskedroppar/proteinkondensat och aggregat. Vi är särskilt intresserade av att utforska hur dessa vätskedroppar, som liknar regndroppar på ett löv men beter sig som flytande vätska, skapar en miljö som påverkar proteinernas funktion och sjukdomsrelaterade mönster. Vår hypotes är att tau-kondensat och proteinaggregat, ansamlingar av proteiner som bildat klumpar, i tidiga stadier kan vara avgörande för Alzheimers sjukdom och att andra molekyler kan påverka denna process. 

En central del i projektet är att undersöka hur hjälparproteinerna kan motverka taus aggregering och därmed Alzheimers sjukdom. Information från hjälparproteinerna kan ge oss verktyg till att utveckla nya läkemedel. Målet med min forskning är att i detalj kartlägga betydelsen av tau-kondensat för Alzheimers sjukdom från en molekylär nivå till celler.  

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som är drabbade av Alzheimers sjukdom? 

På sikt förväntar vi oss att den kunskap som vår forskning bidrar till kommer att leda till förebyggande åtgärder alternativt fungerande och hållbara läkemedel mot Alzheimers sjukdom. 

Kemiska och molekylära förändringar i hjärnan sker redan en lång tid före uppkomst av symtom och genom att motverka dessa förändringar vore det möjligt att kunna sätta in behandling tidigt eller redan innan sjukdomen bryter ut.  

Vi förväntar oss att vår grundforskning om proteiner tillsammans med hjälparproteinerna, chaperonerna, kan bidra med en viktig pusselbit om hur dessa tidiga förändringar sker samt att proteinkondensat kan vara lämpliga terapeutiska mål. Tillsammans med övrig forskning från flera perspektiv kan kunskap om de molekylära processerna i en frisk relativt en sjuk hjärna i kombination med läkemedelsutveckling leda till optimal och anpassad behandling, för varje patient.  

 Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

Alzheimers sjukdom är väldigt komplicerad och sannolikt har den flera orsaker. En av våra utmaningar är att kunna spegla denna komplexitet och många gånger okända faktorer i enkla modellsystem i provröret på labbet och att inte enbart satsa allt på ett kort. Även om det är komplicerat är det viktigt att använda enkla modeller och bedriva grundforskning. Det är viktigt av flera skäl, bland annat för att kunna tillämpa våra fynd från den kontrollerade labbmiljön på mer komplicerade system som celler och till slut på patienter. 

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning och just området Alzheimer? 

Sedan barnsben har jag varit fascinerad av hur saker och ting hänger ihop och av samspelet mellan kemi, fysik och biologi hos olika system. Hjärnan är ett väldigt bra exempel på flera system som samverkar och med spännande utmaningar! Det finns mycket kunskap om hjärnan idag, men många stora frågor återstår. Få saker är så skrämmande som att förlora minnet, vilket idag är verkligheten för patienter med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga. Jag fastnade för Alzheimers sjukdom på grund av att det påverkar så många. Jag är också väldigt nyfiken på betydelsen av felveckade proteiner och dess interaktioner med interna och externa faktorer för utvecklingen av Alzheimer.   

 Vad är din drivkraft som forskare? 

Min drivkraft som forskare är att med hjälp av vetenskapen kunna besvara frågor av stor betydelse, samt med en portion nyfikenhet och att få hjälpa till. En del av detta är en önskan om att få bidra till att kunna lösa pusslet med Alzheimers sjukdom, hur det hänger ihop och vad vi kan göra åt det. Det är fantastiskt och en ära att få vara forskare, med allt vad det innebär, samt att få vara en del av något större än sig själv. Mänskligheten står inför många utmaningar, en åldrande befolkning är en och det är brådskande att hitta svar på hur demenssjukdomar kan behandlas eller förhindras.    

Vad innebär det här stipendiet för dig? 

Det här stipendiet betyder oerhört mycket för mig och min forskning och bidrar till att det här projektet kan bedrivas. Grundforskning tar tid och det behövs resurser. På ett personligt plan är det en ära att få ta emot detta stipendium från Hjärnfonden, som ger möjligheten till en akademisk karriär här och nu samt även en chans till fortsatt forskning framöver. 

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Ett kollage där en forskare håller en liten hjärna under en lampa.

Fyra fakta om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom innebär enorma utmaningar. I dag går det varken att bota eller att bromsa Parkinson. Dessutom tar det ofta lång tid att få rätt diagnos – och därmed rätt vård. Det är problem som bara hjärnforskningen kan lösa.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta