"Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta"

När Irstadska stiftelsen för första gången valde att rikta betydande medel till medicinsk forskning föll valet på Hjärnfonden. Det var ingen slump. För Bengt Braun, stiftelsens ordförande, vägde flera faktorer tungt – både personliga och strukturella.

– Hjärnfonden är inte en stor organisation med bred finansiering från alla håll. Det gör att våra bidrag märks och gör konkret nytta, säger han. Samtidigt är forskningen som Hjärnfonden stödjer av mycket hög kvalitet, vilket ger en stark trygghet som givare.

Ett av de viktigaste skälen till att stödet gick till Hjärnfonden var den vetenskapliga nämndens arbete. För en stiftelse utan egna medicinska experter är det avgörande att det finns en oberoende och kvalificerad granskning.

– Vi vill vara säkra på att projekten är seriösa och att forskarna har rätt förutsättningar att lyckas. Att Hjärnfonden presenterade en lista med redan kvalitetssäkrade projekt sparade oss enormt mycket tid och osäkerhet. Det är en stor fördel jämfört med att försöka hitta kandidater själv.

Att stiftelsen dessutom fick möjlighet att välja mellan flera starka projekt, och träffa forskarna bakom dem, blev avgörande.

– Det gjorde att hela styrelsen kunde känna engagemang och delaktighet. Det är en annan sak än att bara skriva en check, säger Bengt Braun.

Stiftelsen valde att finansiera tre projekt med en miljon kronor vardera under tre år, alltså totalt nio miljoner kronor. Det rör sig om forskningsstudier som alla riktar sig mot angelägna utmaningar inom hjärnforskningen. Ett av projekten, lett av professor Klas Blomgren, handlar om att minska de kognitiva komplikationer som barn får efter strålbehandling mot hjärntumörer. Ett annat, under ledning av Kristiina Tammimies, undersöker genetiska orsaker bakom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det tredje, lett av Samir El Andaloussi, utvecklar innovativ genterapi mot Huntingtons sjukdom.

– Projekten handlar alla om barn och unga, vilket ligger nära vårt ändamål, säger Bengt Braun. Det är också fascinerande att se hur teknisk och biologisk utveckling öppnar nya dörrar i forskningen.

När stiftelsen senare fick höra att Klas Blomgren hade ett sido­projekt som stod utan finansiering, fattade man beslut direkt – ytterligare en halv miljon kronor beviljades, utan omvägar.

– Det är en lyx att kunna fatta sådana beslut på stående fot. Att ha direktkontakt med forskarna gör det möjligt, men också meningsfullt. Vi känner oss verkligen delaktiga i deras resa.

Bengt Braun har följt Hjärnfonden länge. Han satt själv i styrelsen för många år sedan, när organisationen fortfarande var liten. Idag ser han med stor glädje på utvecklingen – men också på att fonden lyckats bevara en effektiv och transparent struktur.

– Det är väldigt lätt att samarbeta med Hjärnfonden. Beslut går snabbt, kommunikationen är tydlig, och det finns inga onödiga mellanhänder eller kostnader. Vi får återrapporteringar som är både intressanta och begripliga.

Han återkommer flera gånger till hur mycket det betyder att pengarna faktiskt går till forskningen – inte till administration.

– Det är inget fel på att stödja organisationer som Röda Korset eller Cancerfonden, men där är man en liten droppe i ett mycket stort hav. Här gör varje krona skillnad och vi får se konkreta resultat.

En annan aspekt som varit viktig för Irstadska stiftelsen är att filantropi genom Hjärnfonden inte kräver tung administration eller expertis från stiftelsens sida. Det är Hjärnfonden som sköter urval, uppföljning och kontakt med forskarna.

– Det gör att man som filantrop slipper bygga upp en egen apparat, samtidigt som man får glädjen i att följa forskningen på nära håll. Det är helt enkelt win-win, säger Bengt Braun.

På frågan vad han hoppas på för framtiden svarar han eftertänksamt:

– Först och främst hoppas jag att de här projekten gör verklig skillnad för människor som lider. Men också att resultaten kan användas bredare – att genombrott på ett område kan få ringar på vattnet i hela hjärnforskningen. Det vore det bästa kvittot på att vi gjorde rätt val.