Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lene Uhrbom

Professor i molekylär hjärntumörforskning

Lästid: 2 minuter

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.

Porträtt av Lene Uhrbom.

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Den som insjuknar i glioblastom brukar först få en operation där tumören tas bort och sedan både strålning och cytostatika, också kallat cellgifter. Trots den här tuffa behandlingen får de flesta återfall och dör inom ett till två år. Det behövs alltså mer effektiva metoder för att angripa sjukdomen. Just det arbetar vi med nu.

Det är känt sedan länge att återfall i glioblastom brukar uppstå precis utanför operationsgränsen. Därför fokuserar mitt team på de tumörceller som finns kvar där. Vi kallar dem kantceller – och de har knappt studerats tidigare. Till exempel har alla befintliga läkemedel utvecklats genom försök på celler från tumörens kärna. Men i en pilotstudie vi gjorde så visade det sig att kantcellerna skiljer sig ganska tydligt från kärncellerna, både i sitt beteende och på molekylär nivå.

Det här skulle kunna vara en viktig förklaring till varför de traditionella behandlingarna inte kan förhindra återfall. Därför gör vi nu en större studie för att säkerställa att vårt fynd stämmer – och för att kartlägga kantcellernas biologi. Målet är att hitta lämpliga substanser till en framtida behandling. Men det är lättare sagt än gjort.

För att få tag på kantceller samarbetar vi med en hjärnkirurg, som samlar in små mängder i samband med glioblastomoperationer. Det är ett mycket komplicerat arbete. Dessutom är de här cellerna väldigt resurskrävande att odla och analysera.

Det behövs verkligen nya framsteg i arbetet mot glioblastom. Och för att göra framstegen krävs resurser. Varje krona är viktig för oss.

Läs mer om hjärntumör

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Joakim Kungsman, ett maraton om dagen för hjärnan.

Ett maraton om dagen för hjärnan

Vad får en människa att springa 73 mil med packningen på ryggen? För Joakim Kungsman var svaret hjärnan – ett organ som fascinerat honom länge och som också drabbat hans familj genom svår sjukdom.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Agneta Tibblin tillsammans med sin sambo och sina barn.

Agneta lever med obotlig hjärntumör

Ett krampanfall visade sig vara ett symtom på glioblastom, en aggressiv och idag obotlig hjärntumör. Efter beskedet lever Agneta i nuet och sätter hoppet till nya forskningsframsteg.
Läs mer
Porträtt av Karin Forsberg, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Elin, Ingalill och Anders Löfgren står med ett porträtt av Robert och Elin när de var små.

Robert lever vidare genom familjens engagemang

När Robert gick bort i sviterna av en hjärntumör vid 32 års ålder, lämnade han efter sig mer än bara ett tomrum. Han lämnade en önskan. En vilja att hans pengar skulle gå till forskningen – så att andra skulle kunna få en chans där han själv inte fick det. Idag är hans familj en del av Hjärnfondens Filantropiprogram.
Läs mer
Porträtt av Embla Steiner.

Hopp om ny behandling för aggressiv barnhjärntumör

Immunbehandling mot den dödliga barnhjärntumören diffust ponsgliom kan hejda tumörens tillväxt en tid, men bara för vissa patienter. Embla Steiner undersöker hur behandlingen kan bi mer effektiv.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta