Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Lene Uhrbom

Professor i molekylär hjärntumörforskning

Lästid: 2 minuter

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Glioblastom är den vanligaste cancerformen som uppstår i hjärnan – och en av de mest aggressiva. Få överlever ens i två år. Det vill professor Lene Uhrbom ändra på. Här berättar hon om sin forskargrupps arbete och behovet av stöd.

Lene Uhrbom

Går det att stoppa den dödliga hjärntumören?

Den som insjuknar i glioblastom brukar först få en operation där tumören tas bort och sedan både strålning och cytostatika, också kallat cellgifter. Trots den här tuffa behandlingen får de flesta återfall och dör inom ett till två år. Det behövs alltså mer effektiva metoder för att angripa sjukdomen. Just det arbetar vi med nu.

Det är känt sedan länge att återfall i glioblastom brukar uppstå precis utanför operationsgränsen. Därför fokuserar mitt team på de tumörceller som finns kvar där. Vi kallar dem kantceller – och de har knappt studerats tidigare. Till exempel har alla befintliga läkemedel utvecklats genom försök på celler från tumörens kärna. Men i en pilotstudie vi gjorde så visade det sig att kantcellerna skiljer sig ganska tydligt från kärncellerna, både i sitt beteende och på molekylär nivå.

Det här skulle kunna vara en viktig förklaring till varför de traditionella behandlingarna inte kan förhindra återfall. Därför gör vi nu en större studie för att säkerställa att vårt fynd stämmer – och för att kartlägga kantcellernas biologi. Målet är att hitta lämpliga substanser till en framtida behandling. Men det är lättare sagt än gjort.

För att få tag på kantceller samarbetar vi med en hjärnkirurg, som samlar in små mängder i samband med glioblastomoperationer. Det är ett mycket komplicerat arbete. Dessutom är de här cellerna väldigt resurskrävande att odla och analysera.

Det behövs verkligen nya framsteg i arbetet mot glioblastom. Och för att göra framstegen krävs resurser. Varje krona är viktig för oss.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta