Hjärnfonden
Ge en gåva

Botemedlet till Alzheimers sjukdom kan redan finnas i hjärnan

Bara i Sverige beräknas 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Det finns inget botemedel, samtidigt orsakar sjukdomen stort lidande och enorma kostnader. Faktum är att hjärnsjukdomar kostar samhället 165 miljarder kronor varje år, det är fem gånger så mycket som som cancer. Men nya rön från Karolinska Institutet visar att kanske finns botemedlet mot Alzheimer redan i vår hjärna.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Marianne Schultzberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Just nu forskar hon på inflammation i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, vilket delvis finansieras av Hjärnfonden. Det kan vara värt att poängtera att det är en annan sorts inflammation än den man förknippar med till exempel ett sår. Den här är kronisk och låggradig och går inte att se med blotta ögat.

– Förut trodde man att inflammationen var kroppens reaktion när nerverna dör på grund av Alzheimers sjukdom. Men nu vet vi att inflammationen finns med tidigt i sjukdomsbilden och att den i själva verket bidrar till bildandet av de skadliga Alzheimers-ämnena. Och de här ämnen stimulerar i sin tur inflammationen, så det är en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg.
Hennes forskning utgår därför från en hypotes om att den process som normalt sett ”stänger av” inflammationer är störd i Alzheimers-hjärnan. Om det gick att få fart på den funktionen igen skulle vi kanske kunna stoppa sjukdomens framfart.

Hoppfull om resultaten

– Vi har sett att om man ger laboratorieodlade nervceller ämnen som stimulerar avstängningen så kan man öka deras överlevnad, säger Marianne Schultzberg.
Hon berättar vidare att hon är hoppfull och att de nu ska ta forskningen vidare till djurstudier. Där ska de testa de ämnen som har visat sig lovande.

– Självklart är målet att så småningom ta detta till klinisk prövning. Fördelen är att det vi testar är ämnen som redan finns naturligt i hjärnan, det vi vill göra är egentligen att höja halterna, säger Marianne Schultzberg.
Samtidigt understryker hon att en hel del arbete återstår – många experiment och mycket som måste verifieras. Och detta kostar självklart mycket pengar.

Tack vare din gåva går den här forskningen framåt men mer resurser behövs!

Du kan läsa mer om Alzheimers sjukdom här

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta