Jämlik strokerehabilitering på hälsoministerns agenda

Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke och förlorar nödvändiga och självklara funktioner som måste läras på nytt. Saker som att skriva, läsa, tala och röra sig. Vägen tillbaka är tuff och kräver stora rehabiliteringsinsatser. Men rehabiliteringen som strokedrabbade erbjuds skiljer sig stort mellan kommunerna i landet. Andelen patienter som uppger att de inte har fått rehabiliteringsbehoven fullt tillgodosedda, tre månader efter sin stroke, varierar mellan 2 och 59 procent, beroende på var i landet de insjuknat. Det visar Riksstrokes senaste årsrapport¹.

– Jag sympatiserar verkligen med det här uppropet. Det här är ju delvis en strukturutmaning för hälso- och sjukvården som man delar med många andra diagnoser eftersom vi fortfarande har en hälso- och sjukvård som är anpassad efter den gamla tidens sjukvård med infektionssjukdomar och brutna ben, säger folkhälsominister Gabriel Wikström.

– Stort fokus har tidigare legat på det förebyggande arbetet, det vill säga att upptäckta en stroke samt akutbehandling. Det har ju säkert varit välbehövligt men risken blir ju att det kan ha skett på bekostnad av arbetet med rehabilitering, fortsätter Wikström.

Tillsammans med de 215 000 felhänta namnteckningarna har Gabriel Wikström mottagit fem krav på en bättre rehabiliteringsvård. Kraven har tagits fram tillsammans med två av landets främsta professorer inom strokeforskning. Dessa har tidigare delgetts kommuner och landsting runt om i landet med en uppmaning om att verka för en bättre samordning av strokerehabiliteringen.

– Vi vill att alla ska få en bättre och mer individanpassad rehabilitering. Stroke drabbar den enskilde så olika och därför kan man inte ha någon standardlösning. Det behövs också mer forskning om stroke för stöd och ökad livskvalitet till den drabbade, säger Anna Hemlin.

Initiativet har fått stor uppmärksamhet och artister och profiler som Peter Jöback, Lotta Engberg, Zinat Pirzadeh, Caroline af Ugglas och Helene Sjöholm har alla skrivit under. Syftet är att stå upp för strokedrabbades rätt till en fullgod rehabilitering och att ge en inblick i hur svårt det är att komma tillbaka efter en stroke genom att skriva sitt namn – med fel hand.

Hjärnfonden har tillsammans med Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin, och Tadeusz Wieloch, professor i neurovetenskap tagit fram fem krav på en bättre strokerehabilitering.

Fel Hand är Hjärnfondens sätt att uppmärksamma följderna av en stroke och de strokedrabbades behov av rehabilitering genom att symboliskt skriva sin namnteckning med fel hand. Det kan ge en inblick i hur svårt det kan vara att göra saker man tar för givet på nytt.

Fel Hand fungerar så här: Skriv ditt namn eller namnteckning med den hand som du vanligtvis inte använder. Du ser resultatet direkt på skärmen. Dela den nya namnteckningen för att uppmärksamma hur det kan vara att göra något så enkelt som att skriva sitt eget namn när man har fått en stroke. På felhand.se kan man också läsa mer om Hjärnfondens arbete och hitta mer fakta om stroke.