AI kan stärka industrin – om hjärnan får rätt förutsättningar

Industrin står mitt i en snabb teknisk omställning. AI, digitalisering och automatisering skapar nya möjligheter att effektivisera arbetet, höja kvaliteten och fatta beslut på bättre underlag.

Samtidigt förändras människans roll i arbetet. När tekniken tar över fler uppgifter blir människans bidrag ofta mer koncentrerat till det som är svårast att automatisera: att tolka information, prioritera, upptäcka avvikelser och agera när något oväntat händer.

– Vi har samma hjärna som tidigare generationer, men arbetslivet förändras i en takt vi aldrig tidigare sett, sade Anna Ökvist, sakkunnig på Hjärnfonden.

Hon betonade att arbetslivet behöver utvecklas med större kunskap om hjärnans förutsättningar. Hjärnan kan hantera mycket, men inte ett obegränsat inflöde av information. När mängden signaler blir för stor behöver vi lägga mer kraft på att sortera, växla fokus och avgöra vad som är relevant. Det tar resurser från själva beslutsfattandet.

Hög informationsbelastning, stress och trötthet kan därför påverka vår förmåga att fatta genomtänkta beslut. Men även motsatsen kan bli ett problem. Om automatiserade system gör arbetet för monotont eller understimulerande kan det bli svårare att behålla uppmärksamheten när människan väl behöver agera.

I samtalet blev det tydligt att tekniken är en självklar del av industrins utveckling. Hos ABB används AI och andra digitala verktyg för att hantera komplexitet, analysera underlag och stärka beslutsprocesser.

– AI kan hjälpa oss att sortera ut det viktigaste, sade Johan Elfving från ABB Motion.

Det är en central poäng. Mer data leder inte automatiskt till bättre beslut. Om tekniken bara skapar mer information riskerar den att öka den kognitiva belastningen. Rätt använd kan AI i stället hjälpa medarbetare att se mönster, minska brus och fokusera på det som faktiskt kräver mänskligt omdöme.

Panelen återkom till att besluten fortfarande behöver ligga hos människan. Tekniken kan ge stöd, men ansvar, omdöme och förståelse kan inte automatiseras.

Fredrik Heintz, professor vid Linköpings universitet och biträdande föreståndare vid WASP, lyfte att AI öppnar för ett annat sätt att tänka kring digitalisering.

Tidigare har medarbetare ofta behövt anpassa sig till fyrkantiga system. Men AI finns större möjligheter att utveckla teknik som bättre möter människans sätt att tänka, kommunicera och fatta beslut.

– Vi ska inte behöva anpassa oss till datorn. Den ska anpassa sig till oss, sade Fredrik Heintz.

Det sammanfattar en av seminariets viktigaste slutsatser. Framtidens industri avgörs inte bara av teknisk kapacitet, utan av hur väl tekniken fungerar i människans arbetsmiljö.

När kunskap om hjärnan omsätts i praktiken kan AI bli ett stöd för bättre beslut, mer hållbara arbetsmiljöer och starkare innovationskraft. För att nå dit behöver forskning, industri och samhälle fortsätta mötas – och använda kunskapen om hjärnan som en del av utvecklingen.