Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 4 minuter

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.

Hjärnfonden har givit Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, i uppdrag att ta fram en rapport, “Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar”, för att analysera hur stor del av sjukdomsbördan för ett antal av hjärnans sjukdomar som kan förklaras av påverkbara riskfaktorer som till exempel fysisk aktivitet, tobaksrökning och övervikt.

Det är viktigt att kartlägga sambanden då hjärnans sjukdomar innebär ett stort lidande för den drabbade och stora kostnader för samhället. Rapporten visar också vilka områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnsjukdom.

– Det är väl känt att levnadsvanor har en påverkan på vår hälsa. Men den här kartläggningen av hjärnans sjukdomar och riskfaktorer är i en svensk kontext helt ny. Vi vill öka kunskapen bland allmänhet och beslutsfattare om att ett flertal av hjärnans sjukdomar till viss del går att förebygga, säger Joakim Ramsberg, chef för Forskning och Samhälle på Hjärnfonden.

Dyraste sjukdomarna

Hjärnans sjukdomar är dyra. Kostnaderna för vissa av de sjukdomar som inkluderats i analysen överstiger enskilt de totala kostnaderna för både cancer respektive hjärt-kärlsjukdom i Sverige.

Kostnaderna är högst för Alzheimer och andra demenssjukdomar, samt för depression. Det går att konstatera att kostnaderna för Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom överstiger de totala kostnaderna för cancer i Sverige. Men enligt tidigare beräkningar av IHE, är psykiska sjukdomar den sjukdomsgrupp som står för de största kostnaderna i samhället.– Hjärnans sjukdomar kostar inte bara individen liv och lidande utan även samhället stora summor pengar. Den här rapporten belyser flera områden som behöver extra insatser för att förebygga framtida fall av hjärnans sjukdomar, säger Peter Lindgren, verkställande direktör för IHE.

Sjukdom och total kostnad
Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, 90 788 Mkr.
Depression, 50 458 Mkr.
Schizofreni, 35 772 Mkr.
Generaliserat ångestsyndrom, 25 229 Mkr.
Stroke, 10 115 Mkr.
Parkinsons sjukdom, 3 761 Mkr.

4 av 10 strokefall går att förebygga

Rapporten visar att flera av hjärnans sjukdomar delvis går att förebygga i olika grad med hjälp av livsstilsförändringar, men att det varierar mycket mellan diagnoserna.

Mest påverkbara är stroke och Alzheimers sjukdom. För stroke kan 43 procent av sjukdomsbördan (summan av förluster av levnadsår och friska produktiva år) kopplas till riskfaktorer, framförallt övervikt och fetma, kostvanor och låg fysisk aktivitet. Det innebär att 4 av 10 sjukdomsfall skulle kunna förebyggas.
För Alzheimers sjukdom kan 39 procent av sjukdomsbördan kopplas till riskfaktorerna, som främst är låg fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma.
Rapporten visar vidare att 30 procent av annan demenssjukdom går att förebygga, liksom 13 procent av depression, 13 procent av GAD, 9 procent av schizofreni och 7 procent av Parkinsons sjukdom.

Fysisk inaktivitet största riskfaktorn

Låg fysisk aktivitet (att man är aktiv mindre än 150 minuter per vecka) är den faktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.
Låg fysisk aktivitet kan kopplas till 13 procent av all diagnostiserad GAD, 9 procent av Alzheimers sjukdom, 8 procent av stroke, 7 procent av annan demens och 7 procent av Parkinsons sjukdom. När det kommer till GAD och Parkinsons är låg fysisk aktivitet också den största enskilda riskfaktorn.
Även om nivån av fysisk aktivitet i Sverige har ökat det senaste årtiondet så finns det mycket kvar att göra.

Andra samband mellan diagnos och riskfaktor:
(Andel av sjukdomsbördan som kan tillskrivas riskfaktor)

Schizofreni – tobaksrökning = 9 %
Alzheimers – tobaksrökning = 6 %
Alzheimers – låg fiskkonsumtion = 6 %
Alzheimers – social isolering = 8 %
Stroke – övervikt = 21 %
Stroke – kostvanor = 10 %
Demens – övervikt = 8 %
Demens – social isolering = 9 %
Depression – låg grönsakskonsumtion = 8 %
Depression (ålder 18 – 29) – mobbing 9 %
GAD (ålder 18-29) – mobbing = 11%

Viktigt att agera

IHE har undersökt en rad faktorer som kan delas in i individuellt och samhälleligt påverkbara riskfaktorer, där exempelvis rökning till högre grad är något individen kan påverka, medan utsatthet för mobbning och social isolering till högre grad är påverkbara från samhällets sida.

Enskilda och samhälleliga insatser på området är av största vikt för att förebygga framtida hjärnsjukdomar. Rapporten visar framförallt på vikten av att fokusera på att öka nivån av fysisk aktivitet, som är den påverkbara riskfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar.

Andra viktiga fokusområden är övervikt och fetma, social isolering och mobbning, då de haft en särskilt negativ utveckling det senaste årtiondet, samtidigt som de har en tydlig påverkan på flera av hjärnans sjukdomar.

Ladda hem rapporten

Nedan kan du ladda hem rapporten Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdommar som i IHE tagit fram på uppdrag av Hjärnfonden.

Ladda hem rapport

FAQ

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Prenumerera

 

Relaterat

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta