Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Precisionsmedicin krävs för sömnstörningar vid PMDS

PMDS är en svår form av PMS som orsakar humörsvängningar, fysiska besvär och sömnstörningar. En ny studie kartlägger hur biologiska faktorer och behandlingar, som SSRI och sömnmedicin, påverkar symtomen och dygnsrytmen.

Christian Benedict ligger i en säng och tittar mot kameran.

Foto: Tobias Sterner

PMDS (premenstruell dysforisk störning) är en allvarlig form av PMS (premenstruellt syndrom) som påverkar 1–5 procent av kvinnorna i fertil ålder. PMDS kännetecknas av allvarliga humörsvängningar och fysiska symtom under lutealfasen, den senare delen av menstruationscykeln.

Den exakta orsaken till PMDS är inte helt klarlagd, men det tros bero på en överkänslighet mot normala hormonförändringar, särskilt progesteron och dess metaboliter (till exempel allopregnanolon), samt förändringar i serotoninbalansen.

Vad är precisionsmedicin?

Precisionsmedicin är en modern metod inom sjukvården där behandlingar anpassas efter individens unika genetiska profil, livsstil och miljöfaktorer. I stället för att använda en “one-size-fits-all”-strategi, syftar precisionsmedicin till att skräddarsy diagnoser, förebyggande åtgärder och behandlingar så att de blir mer effektiva för varje enskild patient.

Sömnstörning påverkar andra symtom

Symtom på PMDS kan vara humörsvängningar, irritabilitet, ångest, trötthet, fysiskt obehag samt störningar i sömn och dygnsrytm, såsom förändrad frisättning av sömnhormonet melatonin.

– Kvinnor i den aktiva fasen av PMDS kan uppleva betydande utmaningar som påverkar vardagen. Forskning visar att detta i vissa fall kan öka risken för negativa tankar, inklusive självmordstankar, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.

– Med tanke på sömnens betydelse för fysisk och psykisk återhämtning samt hälsa kan sömnstörningar under den aktiva fasen förvärra lidandet – oavsett om det handlar om svårigheter att somna, frekventa uppvaknanden, sömnbrist eller överdrivet sömnbehov.

Läs mer om den viktiga sömnen

Behandling av sömnstörningar vid PMDS

  • SSRI (antidepressiva): Kan hjälpa både mot psykiska symtom och med sömnen
  • Hormonbehandling: P-piller, melatonin, GnRH-agonister som undertrycker ägglossningen
  • Livsstilsförändringar: Regelbunden träning, hälsosam kost och stresshantering
  • KBT (kognitiv beteendeterapi): “Sömnskola”, hjälp att upprätta goda sömnrutiner
  • Sömnmedel: Olika typer av receptbelagda sömnmedel

Kartlagt behandlingar

Tillsammans med sina forskarkollegor har Christian Benedict skrivit en översiktsartikel om behandlingsalternativ vid sömnstörningar hos kvinnor som lider av PMDS.

Artikeln undersöker hur förändringar i hjärnans signalsubstanser, hormonaktivitet och kroppens inre klocka kan bidra till symtomen. Den analyserar också hur behandlingar, såsom vissa antidepressiva läkemedel, påverkar sömnen och kroppens naturliga sömnhormon, melatonin. Dessutom diskuteras de potentiella fördelarna och riskerna med att använda sömnmedel för att hantera symtomen.

– Slutsatsen är att det handlar om precisionsmedicin för de här patienterna. Det finns inte en gemensam bästa behandling för sömnstörning vid PMDS. Man måste se till de unika egenskaperna hos varje enskild patient och testa sig fram till det som fungerar bäst, säger Christian Benedict.

Kartlägga individen

Det återstår mer forskning innan olika nya typer av behandlingar kan tas fram.

– Vi behöver få en djupare förståelse av samspelet mellan PMDS-symtom, sömn och dygnsrytmer för att utveckla mer effektiva behandlingar. Och vi behöver ta reda på vilka faktorer som kan optimeras för att förbättra livskvaliteten för de kvinnor som påverkas av sjukdomen.

Hur ska man göra om man har PMDS och sömnproblem, men inte upplever att man får hjälp?

– Det är viktigt att diskutera hur sömnen fungerar med sin läkare. Sedan måste läkaren göra en noggrann bedömning av patientens specifika symtom, tidigare behandlingssvar och möjliga biverkningar. Därefter är det bra att använda någon form av sömnspårning, till exempel en sömndagbok, för att kartlägga hur olika behandlingar fungerar när man provar sig fram. Man kan skruva på dosering, sätta in eller byta typ av SSRI, prova med melatonin och så vidare. Det är viktigt att lägga vikt på sömnen eftersom den påverkar många andra symtom vid PMDS.

Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Studien

  • The impact of pharmacotherapy for premenstrual dysphoric disorder on sleep

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta