Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.

Nästan varannan kvinna upplever sömnbrist, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Riskerna med långvarig sömnbrist är väl kända: utan sömn ökar risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, depression och utmattningssyndrom. Forskning visar också att sömnbrist är kopplat till alzheimer och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och ALS. 

   Vi vet redan att kvinnor har mycket mer sömnproblem än män, 48 procent kontra 37 procent av männen uppger att de har problem med sömnen. Dessutom tycks kvinnor bli mycket mer påverkade av ohälsoeffekterna av sömnbrist än män. Nu vill vi ta reda på varför, säger Christian Benedict, sömnforskare vi Uppsala universitet.  

Ny studie om kvinnors sömn

I en ny studie , finansierad av Hjärnfonden, hoppas han och forskaren Daian Noga ta reda på mer om varför det skiljer sig mellan könen genom att studera hur kvinnors sömn påverkas av menstruationscykler och hormonella fluktuationer. 

Tidigare har den mesta sömnforskningen bedrivits på män, eftersom kvinnans menstruationscykel betraktats som en komplicerande faktor i sömnstudier.  

  Nu vänder vi på steken och utgår ifrån den. De hormonella variationerna som kvinnor upplever kan generera viktig kunskap. Vi hoppas kunna ta reda på mer om hur östrogen- och progesteronnivåerna påverkar sömnen och andra viktiga relaterade hälsoaspekter, säger Christian Benedict. 

Högre östrogen ger bättre sömn

Kvinnorna i studien får vara sömnlösa under två dygn. Sedan mäter forskarna hormoner och olika parametrar i blod och saliv samt utför kognitiva tester. Sömnbrist innebär en stress för hjärnan, men olika individer är olika känsliga för sömnbrist. Forskarna ska ta reda på om även detta hänger ihop med östrogenet. 

  Det tycks som att kvinnor med högre östrogenproduktion sover bättre och som att känsligheten för sömnbrist avseende hälsa och funktion också är mindre hos kvinnor med mer östrogen.  

Detta skulle till exempel innebära att kvinnor med högre nivåer av östrogen är bättre rustade att klara av nattarbete bättre än kvinnor med lägre nivåer. 

Sömnen påverkas inte bara av menstruationscykelns svängningar, många kvinnor kan vittna om förändrade sömnmönster vid graviditet och inte minst vid klimakteriet. 

  Vid klimakteriet sover många mycket sämre, det är tydliga skillnader, och det beror förmodligen på att östrogenet sjunker. Desto lägre östrogen, desto mer tycks hjärnfunktionen påverkas. Det här är något vi gärna vill göra en uppföljningsstudie på.  

Kommer man rent av börja rekommendera hormontillskott istället för sömntabletter i framtiden?

  Det kan jag inte uttala mig om, det finns andra variabler som påverkar också. Men tappar man mycket östrogen så kan det öka sårbarheten för sömnbrist och negativa processer för hjärnans hälsa och det allmänna välmåendet.  

Här kan du läsa Hjärnfondens sidor om sömn och hur du sover bättre.

Så går studien till:

Studien går ut på att cirka hundra kvinnor i olika stadier av menstruationscykeln kommer att tillbringa två nätter samt delta i flera tester under dagtid i Sömnlaboratoriet vid Uppsalas Biomedicinska Center. Frågorna som ska besvaras är: Hur viktiga är individuella hormonnivåer för sömn? Kan gynnsamma nivåer av hormonerna stärka skyddet mot kända effekter av sömnbrist? Och i så fall, vad innebär det för alla kvinnor som arbetar nattskift?

Sömnbesvär

Andel svenskar som uppger att de har problem med sömnen: 

  • 2019–2022: Kvinnor: 48 procent Män: 37 procent 
  • 2015–2018: Kvinnor: 42 procent Män: 31 procent 

Resultatet bygger på den nationella folkhälsoenkäten. 

Källa: www.folkhälsomyndigheten.se 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta