Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett porträtt på Christian Benedict som är sömnforskare vi Uppsala universitet

Ny forskning fokuserar på kvinnors sömn

Hälsoproblem relaterade till sömn är allt vanligare och ungefär varannan kvinna upplever sömnsvårigheter. Vid Uppsala universitet ska en ny studie, finansierad av Hjärnfonden, undersöka kvinnors sömn i relation till hormonivåerna.

Nästan varannan kvinna upplever sömnbrist, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Riskerna med långvarig sömnbrist är väl kända: utan sömn ökar risken för sjukdomar som förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, depression och utmattningssyndrom. Forskning visar också att sömnbrist är kopplat till alzheimer och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och ALS. 

   Vi vet redan att kvinnor har mycket mer sömnproblem än män, 48 procent kontra 37 procent av männen uppger att de har problem med sömnen. Dessutom tycks kvinnor bli mycket mer påverkade av ohälsoeffekterna av sömnbrist än män. Nu vill vi ta reda på varför, säger Christian Benedict, sömnforskare vi Uppsala universitet.  

Ny studie om kvinnors sömn

I en ny studie , finansierad av Hjärnfonden, hoppas han och forskaren Daian Noga ta reda på mer om varför det skiljer sig mellan könen genom att studera hur kvinnors sömn påverkas av menstruationscykler och hormonella fluktuationer. 

Tidigare har den mesta sömnforskningen bedrivits på män, eftersom kvinnans menstruationscykel betraktats som en komplicerande faktor i sömnstudier.  

  Nu vänder vi på steken och utgår ifrån den. De hormonella variationerna som kvinnor upplever kan generera viktig kunskap. Vi hoppas kunna ta reda på mer om hur östrogen- och progesteronnivåerna påverkar sömnen och andra viktiga relaterade hälsoaspekter, säger Christian Benedict. 

Högre östrogen ger bättre sömn

Kvinnorna i studien får vara sömnlösa under två dygn. Sedan mäter forskarna hormoner och olika parametrar i blod och saliv samt utför kognitiva tester. Sömnbrist innebär en stress för hjärnan, men olika individer är olika känsliga för sömnbrist. Forskarna ska ta reda på om även detta hänger ihop med östrogenet. 

  Det tycks som att kvinnor med högre östrogenproduktion sover bättre och som att känsligheten för sömnbrist avseende hälsa och funktion också är mindre hos kvinnor med mer östrogen.  

Detta skulle till exempel innebära att kvinnor med högre nivåer av östrogen är bättre rustade att klara av nattarbete bättre än kvinnor med lägre nivåer. 

Sömnen påverkas inte bara av menstruationscykelns svängningar, många kvinnor kan vittna om förändrade sömnmönster vid graviditet och inte minst vid klimakteriet. 

  Vid klimakteriet sover många mycket sämre, det är tydliga skillnader, och det beror förmodligen på att östrogenet sjunker. Desto lägre östrogen, desto mer tycks hjärnfunktionen påverkas. Det här är något vi gärna vill göra en uppföljningsstudie på.  

Kommer man rent av börja rekommendera hormontillskott istället för sömntabletter i framtiden?

  Det kan jag inte uttala mig om, det finns andra variabler som påverkar också. Men tappar man mycket östrogen så kan det öka sårbarheten för sömnbrist och negativa processer för hjärnans hälsa och det allmänna välmåendet.  

Här kan du läsa Hjärnfondens sidor om sömn och hur du sover bättre.

Så går studien till:

Studien går ut på att cirka hundra kvinnor i olika stadier av menstruationscykeln kommer att tillbringa två nätter samt delta i flera tester under dagtid i Sömnlaboratoriet vid Uppsalas Biomedicinska Center. Frågorna som ska besvaras är: Hur viktiga är individuella hormonnivåer för sömn? Kan gynnsamma nivåer av hormonerna stärka skyddet mot kända effekter av sömnbrist? Och i så fall, vad innebär det för alla kvinnor som arbetar nattskift?

Sömnbesvär

Andel svenskar som uppger att de har problem med sömnen: 

  • 2019–2022: Kvinnor: 48 procent Män: 37 procent 
  • 2015–2018: Kvinnor: 42 procent Män: 31 procent 

Resultatet bygger på den nationella folkhälsoenkäten. 

Källa: www.folkhälsomyndigheten.se 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta