Forskningsgenombrott nära inom Alzheimers sjukdom

Efter många år av forskning ser det hoppfullt ut. Banbrytande och betydelsefulla insatser inom Alzheimerforskningen står i fokus när Hjärnfonden delar ut sitt första jubileumsanslag på 3 miljoner kronor till Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Anslaget som delas ut av Hjärnfondens beskyddare, H. K. H Kronprinsessan Victoria, på den Internationella Alzheimerdagen 21 september, går till grundforskning och för att förstå varför nervceller dör i förtid, något som kan komma att öka kunskapen om uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Fokus i den senaste forskningen är att antingen minska beta-amyloid-produktionen eller att öka nedbrytningen av beta-amyloid med hjälp av vaccinering. Om studierna visar positivt resultat kommer vi snart ha ett botemedel.

– Bengt Winblad har länge varit en samlande kraft och en publik företrädare för Alzheimers sjukdom, de drabbade och anhöriga. Vi vill stödja hans betydelsefulla insatser inom området med hoppet om att inom en snar framtid hitta en behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Cirka 150 000 lider av någon demenssjukdom i Sverige. Varje år insjuknar cirka 25 000 i någon demenssjukdom vilket innebär att närstående som lever under stor press är ännu fler. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport är samhällskostnaderna för demenssjukdomar nu uppe i 63 miljarder kronor per år – enbart i Sverige. Det är den mest kostsamma sjukdomsgruppen och den fortsätter att växa i takt med att befolkningen blir äldre.

– Hälso- och sjukvården kommer snart kollapsa under bördan av fler dementa, en av vår tids största folksjukdomar. Det behövs en kraftfull basal forskning och därför är den ”nyfikenhetsdrivna” grundforskning som Hjärnfonden stödjer så Den är dessutom avgörande för att förstå vilka mekanismer som styr sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Anslagspengarna kommer nu mycket lägligt när vi befinner oss i ett sådant avgörande forskningsläge, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.

Hjärnfonden instiftade ett jubileumsanslag i samband med att stiftelsen fyllde 20 år 2014. Anslagets kriterier baseras på att mottagaren ska bedriva forskning som av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd i år bedömts ha mycket god kvalitet. Mottagaren ska ha en senior ställning inom Alzheimerfältet och länge gjort betydelsefulla insatser inom området. Mottagaren ska också vara en samlande kraft och god publik företrädare för sjukdomen, de drabbade och anhöriga.

De senaste 20 årens forskning har medfört att vi idag bättre förstår orsakerna till Alzheimers sjukdom. Men vi har ännu inte hela bilden klar för oss hur sjukdomen uppkommer. Forskningen har på senare år handlat mycket om att kartlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Studier visar att beta-amyloid finns i förhöjda nivåer i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. I en Alzheimersjuk hjärna bildas små klumpar vid nervtrådar. De kallas senila plack och innehåller ämnet beta-amyloid. I det andra proteinet tau finns ett trådliknande trassel, tangles, som bildas inne i cellen. En förändring av tauproteinfunktionen har man också sett har betydelse för nervcellernas död.