Henrik Boije studerar nätverken som styr kroppen

Hur vet alla celler i kroppen vad de ska göra för att utvecklas till hjärna, hjärta eller en tå? Och hur blir en äggcell till en hel människa? Henrik Boije, en av Hjärnfondens stipendiater 2016, är nyfiken på just detta och många andra naturfenomen.

Vill du ge en gåva till forskningen om hjärnan?

”Att forska innebär att man stundtals får vara med om ögonblick där man inser att man är först med att förstå ett sammanhang eller beskriva ett fenomen. Denna känsla och vetskapen att man genererar ny kunskap driver mig till de uppoffringar som alla forskare gör. Att forska är inget nio-till-fem jobb utan är lika mycket ens hobby som arbete.”

 

Henrik Boije litenHenrik Boije, Hjärnfondens stipendiat 2016
Ålder:
37
Universitet:
Uppsala universitet
Forskningsområde:
Lokomotoriska nätverket

Henrik Boije har fått Hjärnfondens stipendium för 2016. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning om kroppen och hjärnans motoriska nätverk. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

En av vår tids stora obesvarade frågor är hur 100 miljarder celler kan skapa det nätverk som ligger till grund för vårt medvetande? Bättre kunskap om hur nervsystemet bildas och fungerar ökar också vår förståelse kring hur skador och sjukdomar påverkar kognition, motorik och minne. På grund av hjärnans komplexitet har en framgångsrik strategi varit att studera mindre, väl definierade nervkretsar, för att få insikt om hur nervsystemet fungerar som helhet.

Det motoriska nätverket fungerar som en metronom i ryggmärgen som genererar rytmiska signaler till musklerna via motorneuroner. Själva metronomen består av populationer av interneuroner, det vill säga nervceller som kommunicerar med andra nervceller. Nyligen identifierades en population av interneuroner som är kritiska för rörelsekoordinationen i häst och mus. Denna studie ämnar öka förståelsen av den roll dessa celler fyller för ett djurs rörelsemönster. En hypotes är att dessa celler fungerar som en växellåda vilken tillåter djuret att skifta mellan olika hastigheter/gångarter genom att modulera och stabilisera frekvensen hos motorneuronerna. För att kunna dra slutsatser angående hypotesen krävs kunskap om hur denna population föds, integreras i nätverket, samt hur de signalerar vid rörelse och vilken effekt detta får.

Zebrafisk är en ideal modellorganism för att finna svar på dessa frågor då kraftfulla genetiska verktyg, kombinerat med genomskinliga yngel, tillåter avbildning och manipulation av nervceller i intakta djur. Banbrytande tekniker använder ljuspulser för att kontrollera hur specifika populationer av nervceller signalerar och kalciumkänsliga reportrar för att se vilken effekt detta har på motorneuroners signaler till musklerna. Genom att kombinera dessa metoder med beteendestudier kan vi få unik kunskap om hur nervsystemet fungerar, både på cellulär nivå men även på organismnivå. Denna studie kommer att öka vår kunskap om hur nervsystemet bildas och hur det fungerar vilket är ett kritiskt steg för att förstå effekten av sjukdomar och skador som påverkar neurala kretsar.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har alltid varit facinerad av hur komplexa organismer bildas. Hur vet alla celler vad de ska göra under utvecklingen för att generera olika organ och strukturer? Det mest komplicerade organ vi känner till är vår hjärna och att förstå hur den bildas skulle vara en av mänsklighetens största bedrifter. Att evolution av primitiva nervsystem har uppbringat ett så avancerat neuronalt nätverk att det kan analysera sin egen skapelse är otroligt.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Stipendiet ger mig möjlighet att meritera mig inför en docentansökan vilket är ett steg på vägen för att kunna etablera en oberoende forskningsgrupp.

Vad är din drivkraft som forskare?

Jag är nyfiken på alla naturfenomen men framför allt på frågor som berör processen då en befruktad äggcell bildar en människa. Att forska innebär att man stundtals får vara med om ögonblick där man inser att man är först med att förstå ett samanhang eller beskriva ett fenomen. Denna känsla och vetskapen att man genererar ny kunskap driver mig till de uppoffringar som alla forskare gör. Att forska är inget nio-till-fem jobb utan är lika mycket ens hobby som arbete.

Dela sidan

Engagera dig redan idag