Hjärnfonden
Ge en gåva

Hopp om ny behandling av Huntingtons sjukdom

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig neurologisk sjukdom som ger en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Idag finns inget sätt att bota den dödliga sjukdomen. Edvard Smith, professor vid Karolinska Institutet fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden för sin forskning om en ny typ av läkemedel mot sjukdomen.

Evard Smith, professor på Karolinska Institutet, har fått ett forskningsbidrag för sina forskning om Huntingtons sjukdom. Foto: Karolinska Institutet.
Evard Smith, professor på Karolinska Institutet, har fått ett forskningsbidrag för sina forskning om Huntingtons sjukdom. Foto: Karolinska Institutet.

Huntingtons sjukdom orsakas av att en specifik DNA-sekvens, CAG, upprepas många gånger i arvsanlaget som kodar för proteinet huntingtin. Proteinet och det budbärar-RNA som bildas från den förändrade genen skadar nervcellerna i hjärnan och gör att cellerna bryts ner.

-De flesta människor har högst 20 upprepningar av CAG i den här genen men man kan ha upp till 35 repetitioner och vara helt frisk. Har man 36 eller fler så börjar man utveckla sjukdomen, säger Edvard Smith.

Minskar mängden giftigt protein i nervcellerna

Hans forskargrupp har utvecklat en metod som gör att mängden av det skadliga proteinet och budbärar-RNAt minskar i nervcellerna. Forskarna använder en liten bit syntetisk arvsmassa som letar sig fram till CAG sekvenserna i huntingtin-genen.

-När vi använder de här korta bitarna syntetisk arvsmassa på celler från patienter kan vi se att vi får mindre RNA och protein från det här arvsanlaget. Vi tror att det är en möjlig metod att använda i framtiden för att minska mängden av de här giftiga ämnena hos patienter. Men, det är en bra bit att nå dit och det återstår mycket forskning, säger Edvard Smith.

Orsaken till Hungtingtons sjukdom sitter i arvsmassan

Huntingtons sjukdom lämpar sig särskilt väl för det här angreppssättet eftersom forskarna vet att det är repetitionerna av CAG i huntingtin-genen som orsakar sjukdomen. Det finns ett samband mellan hur många repetitioner av sekvensen man har och hur allvarlig sjukdomen blir. Ju fler repetitioner desto värre blir sjukdomen och ju tidigare blir man sjuk.

Nyligen godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten preparatet Spinraza mot en hjärnsjukdom som drabbar barn. Spinraza består också av en bit syntetisk arvsmassa och den injiceras i ryggvätskan på patienten och tas upp av nervcellerna.

Stöd forskningen om Huntingtons sjukdom

Forskarna hoppfulla 

-Vi tänker oss att göra på samma sätt som man gör med Spinraza och injicera läkemedlet i ryggvätskan, det är en förutsättning för att få den här typen av läkemedel att fungera, säger Edvard Smith.

Fortfarande är det många frågor som måste besvaras med mer forskning, närmast vill forskarna testa om den syntetiska arvsmassan fungerar på möss som utvecklat Huntingtons sjukdom.

-Det här är forskning på ett väldigt tidigt stadium, vi har en hel del intressanta resultat, vi kan påverka mängden av de här toxiska ämnena som produceras. Det är inte liktydigt med att det blir en behandling av det här men vi är hoppfulla, säger Edvard Smith.

Här kan du hitta mer information om Huntingtons sjukdom.

Relaterat

Kan en infektion eller inflammation i kroppen ha betydelse för sjukdomar i hjärnan?

Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan. - Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.

Nervcellerna krymper vid Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Hjärnan bestämmer hur mycket du äter

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.

Du är med och stödjer livsviktig hjärnforskning

Jag heter Peter Thelin och är ordförande i Hjärnfondens styrelse. Så här års är detta jobb extra hoppingivande – nu i juni delar vi nämligen ut hela 42 miljoner kronor i forskningsstöd. Tack vare din och andra givares generositet kan Sveriges bästa hjärnforskare göra nya viktiga insatser. Du har nu varit med och bidragit till […]
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta