Hjärnfonden
Ge en gåva

Med “organs on a chip” hoppas man kunna rädda många försöksdjur i framtiden. Foto: Wyss Institute at Harvard University

Hjärnan på ett chip

Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.

Medicinsk forskning har en lång historia av djurförsök bakom sig och de har spelat en stor roll för alla de medicinska genombrott som gör att vi lyckats bota svåra sjukdomar och infektioner. Men tekniken går framåt och forskarvärlden har börjat se sig om efter alternativ.

Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.

Anna Herland och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har gett sig på det svåraste organet av alla att återskapa artificiellt. Hjärnan. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och har ett mycket tätt och avancerat nät av blodkärl som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen samtidigt som den tillåter transport av utvalda molekyler mellan blodet och hjärnan. Den kallas för blodhjärnbarriären och är en utmaning för läkemedelsforskningen då den helt avgör vilka molekyler som tillåts passera in till hjärnan. Anna Herlands ”hjärna på chip” har små kanaler i sig som liknar blodhjärnbarriären och kan därför användas för forskning om hur läkemedel och andra substanser påverkar hjärnan.

Med hjärna på chip kan man skapa en miljö som är mer lik människokroppen än när mänskliga celler odlas i ett labb eller när forskarna använder olika djurförsök. Genom mikroflödeskanalerna i chippet kan organspecifika celler dessutom stå i direkt kontakt med blodkärlsceller och man kan kontrollera vilka ämnen som tillåts passera vilket ger en mer kroppslik miljö så att cellerna behåller sin funktion längre.

Källa: Swetox konferens, Stockholm den 17 oktober 2017 

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta