Hjärnfonden
Ge en gåva

Med “organs on a chip” hoppas man kunna rädda många försöksdjur i framtiden. Foto: Wyss Institute at Harvard University

Hjärnan på ett chip

Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.

Medicinsk forskning har en lång historia av djurförsök bakom sig och de har spelat en stor roll för alla de medicinska genombrott som gör att vi lyckats bota svåra sjukdomar och infektioner. Men tekniken går framåt och forskarvärlden har börjat se sig om efter alternativ.

Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.
Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.

Anna Herland och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har gett sig på det svåraste organet av alla att återskapa artificiellt. Hjärnan. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och har ett mycket tätt och avancerat nät av blodkärl som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen samtidigt som den tillåter transport av utvalda molekyler mellan blodet och hjärnan. Den kallas för blodhjärnbarriären och är en utmaning för läkemedelsforskningen då den helt avgör vilka molekyler som tillåts passera in till hjärnan. Anna Herlands ”hjärna på chip” har små kanaler i sig som liknar blodhjärnbarriären och kan därför användas för forskning om hur läkemedel och andra substanser påverkar hjärnan.

Med hjärna på chip kan man skapa en miljö som är mer lik människokroppen än när mänskliga celler odlas i ett labb eller när forskarna använder olika djurförsök. Genom mikroflödeskanalerna i chippet kan organspecifika celler dessutom stå i direkt kontakt med blodkärlsceller och man kan kontrollera vilka ämnen som tillåts passera vilket ger en mer kroppslik miljö så att cellerna behåller sin funktion längre.

Källa: Swetox konferens, Stockholm den 17 oktober 2017 

Relaterat

En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta