Hjärnfonden
Ge en gåva
Närbild på händer som arbetar med en petriskål.

Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.

Hjärnfondens årliga utdelning av medel till svensk hjärnforskning slår rekord. Det blir en utdelning på 74.2 miljoner kronor vilket kan jämföras med fjolårets 42 miljoner kronor. Pengarna går till forskningsprojekt inom bland annat barn- och ungdomshjärnan, beroendesjukdomar, depression, ALS, Parkinsons sjukdom, stroke och Alzheimers sjukdom. Forskningsbidragen som delas ut i början av juli är ett- eller tvååriga och uppgår till 500 000 kronor per år.

– Det är fantastiskt roligt att vi har slagit rekord i utdelning till hjärnforskningen, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare. Tack vare alla generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi satsa på mer forskning som kan bidra till att fler personer räddas till livet och får bättre livskvalitet.

Det är Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd som beslutar vilka som får forskningsbidrag. Av årets totalt 284 ansökningar kunde 110 beviljas. 35 bidrag är två-åriga och 75 stycken löper på ett år. Årets etablerade forskare och forskargrupper inom neurovetenskap som får forskningsbidrag kommer från nio svenska universitet. Förutom det stora antalet ansökningar för att forska om Alzheimers sjukdom så finns det ett stort intresse för att forska om Parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.

-I år fick vi extra många kvalificerade forskningsansökningar till Alzheimers sjukdom. Det ger oss hopp om att komma närmare en lösning på hur vi kan stoppa den svåra sjukdomen, säger Anna Hemlin.

Av de 110 beviljade forskningsanslagen går 48 till Karolinska Institutet, 20 till Uppsala universitet, 15 till Göteborgs universitet, 6 till Linköpings universitet, 13 till Lunds universitet, 4 till Umeå universitet, 2 till KTH i Stockholm, 1 till Örebro universitet och 1 till Stockholms universitet.

Här kan du se vilka som fått forskningsbidrag

Relaterat

Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta