Ny forskning från Uppsala universitet visar att aktiviteten hos en viss typ av nervceller påverkar inkodning av minnen i hjärnan. Resultaten ger hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens. Foto: iStock

Ny forskning påvisar cell i hjärnan som förbättrar inlärning

Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Klas Kullander och hans kollegor vid Uppsala universitet har upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

När en person med demens glömmer bort att hon just ätit middag beror det på att hippocampus skadats. Däremot kan samma person utförligt och målande berätta om sin fiskeresa till Norge för 40 år sedan. I båda fallen används det episodiska minnet, hjärnans lagring av händelser man själv varit involverad i. Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen och då främst händelser från och med insjuknandet.

Forskarna har nu upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Samma forskargrupp har tidigare upptäckt cellerna – OLM-celler som de kallas på fackspråk. Dessa sitter i hjärnområdet hippocampus, som man vet används för att bilda nya minnen. De nya fynden från Kullanders forskargrupp visar att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan.

Förbättrar minnet

När OLM-cellerna överaktiverades i experiment på försöksmöss fungerade mössens minne och inlärning sämre. När OLM-cellerna istället inaktiverades fungerade bildandet av nya minnen bättre. Detta har gett mer förståelse för hur en enskild komponent i minneskretsarna kan påverka minnesbildning.

– Vi hade förväntat oss att vi skulle kunna försämra inlärningen eftersom det ligger närmare tillhands att den påverkan vi åstadkommer i experimenten på cellnivå stör nervkretsarnas normala funktion. Vi blev därför förvånade när vi såg att inlärning och minne även kunde förbättras, säger Klas Kullander.

Betydelse för Alzheimers sjukdom och demens

Det ger även hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens. De första symptomen av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, är dåligt minne, framför allt drabbas närminnet. För de som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem. Tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomar.

– Nästa steg blir därför att närmare undersöka detta i fortsatta experiment på försöksdjur som liknar människan. Vi behöver mer kunskap innan det kan bli aktuellt med försök att stimulera OLM-cellen på konstgjord väg på människor, säger Klas Kullander.

Hjärnfonden har varit med om att finansiera forskningen.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.