Ny forskning från Uppsala universitet visar att aktiviteten hos en viss typ av nervceller påverkar inkodning av minnen i hjärnan. Resultaten ger hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens. Foto: iStock

Ny forskning påvisar cell i hjärnan som förbättrar inlärning

Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Klas Kullander och hans kollegor vid Uppsala universitet har upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.

När en person med demens glömmer bort att hon just ätit middag beror det på att hippocampus skadats. Däremot kan samma person utförligt och målande berätta om sin fiskeresa till Norge för 40 år sedan. I båda fallen används det episodiska minnet, hjärnans lagring av händelser man själv varit involverad i. Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen och då främst händelser från och med insjuknandet.

Forskarna har nu upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Samma forskargrupp har tidigare upptäckt cellerna – OLM-celler som de kallas på fackspråk. Dessa sitter i hjärnområdet hippocampus, som man vet används för att bilda nya minnen. De nya fynden från Kullanders forskargrupp visar att OLM-cellens aktivitet påverkar inkodning av minnen i hjärnan.

Förbättrar minnet

När OLM-cellerna överaktiverades i experiment på försöksmöss fungerade mössens minne och inlärning sämre. När OLM-cellerna istället inaktiverades fungerade bildandet av nya minnen bättre. Detta har gett mer förståelse för hur en enskild komponent i minneskretsarna kan påverka minnesbildning.

– Vi hade förväntat oss att vi skulle kunna försämra inlärningen eftersom det ligger närmare tillhands att den påverkan vi åstadkommer i experimenten på cellnivå stör nervkretsarnas normala funktion. Vi blev därför förvånade när vi såg att inlärning och minne även kunde förbättras, säger Klas Kullander.

Betydelse för Alzheimers sjukdom och demens

Det ger även hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimers sjukdom och demens. De första symptomen av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, är dåligt minne, framför allt drabbas närminnet. För de som drabbas av demenssymptom blir förlusten av minnesfunktioner ett stort vardagsproblem. Tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomar.

– Nästa steg blir därför att närmare undersöka detta i fortsatta experiment på försöksdjur som liknar människan. Vi behöver mer kunskap innan det kan bli aktuellt med försök att stimulera OLM-cellen på konstgjord väg på människor, säger Klas Kullander.

Hjärnfonden har varit med om att finansiera forskningen.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Martin Hallbeck, professor i neuropatologi & överläkare i klinisk patologi

”Det har inte gjorts tillräckliga framsteg i kampen mot Alzheimers sjukdom”

Martin Hallbeck, professor och överläkare, leder en forskargrupp som studerar hur det går till när Alzheimers sjukdom sprider sig i hjärnan. Målet är att lära sig stoppa denna dödliga process. Läs Martin Hallbecks egna ord och ge en gåva till livsviktig hjärnforskning.

Karin Hoxters föräldrar håller om varandra

Alzheimers sjukdom slår mot hela familjer

Här berättar Karin Hoxter om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom, men också om sin pappa som fick dra ett mycket stort lass. Se varför ditt stöd behövs i kampen mot denna hemska sjukdom.

Ett brinnande hjärtformat ljus

Sorgen över att ha Alzheimers sjukdom

Ulrika Harmsen, är 45 år och för drygt ett år sedan fick hon veta att hon har demens. Här berättar hon om hur svårt det ibland är att hantera den sjukdom hon drabbats av och den sorg hon känner.

Ingmar Skoog, Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Göteborgs universitet.

En Alzheimerforskare med miljonpublik

Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I den rollen får han ofta svara på frågor i media – och i somras var han dessutom värd för ett avsnitt av Sommar i P1. Till vardags arbetar han med en mycket stor studie av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.