Stipendium till hjärnforskare bidrar till att forskningen om hjärnan gör framsteg. 12 forskare får postdoktoralt stipendium 2019. Det ger dem möjlighet att forska på heltid i två år. #postkodeffekten Foto: Emelie Hedegärd

De får Hjärnfondens stipendium 2019

Hjärnfondens utdelning av 7,8 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel ALS, Parkinsons sjukdom, beroende eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Nu är det klart vilka som får Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2019. Den Vetenskapliga nämnden beslutade att dela ut 7,8 miljoner kronor i form av stipendier till 14 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen.  De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.

Det är tack vare generösa gåvor och donationer som Hjärnfonden varje år kan dela ut stipendier med målsättningen att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område. För många forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att kunna fortsätta med forskning och därmed bidra till att hitta nya sätt att upptäcka och behandla sjukdomar och skador på hjärnan och nervsystemet.

Stipendiaterna kommer att bedriva forskning om bl.a. beroende, Parkinsons sjukdom, ALS, schizofreni  och depression.

Vi kommer löpande att berätta om den spännande forskning som sker. #postkodeffekten

Stipendiater 2019

Bergman, Lina
Patofysiologi och prediktiva modeller vid eklampsi
Hjärnans funktion
Uppsala universitet

Calvigioni, Daniela
Opioidsystemet: förståelse av belöningsstörningar.
Beroende
Karolinska Institutet

Franck, Marina
Neuronala nätverk i ryggmärgen som reglerar smärta och klåda
Smärta
Uppsala universitet

Gabery, Sanaz
Förändringar i vitsubstans vid Huntingtons sjukdom
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Gyllborg, Daniel
Utveckling av spatiella kartor med molekylärt definierade celltyper i mushjärnan
Hjärnans funktion
Stockholms universitet

Ingre, Caroline
Longitudinella biomarkörer för ALS/FTD och effekt på överlevnad
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Li, Wen 
Karakterisering av separata patientavledda alfa-synucleinfibrilstammar
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Lundengård, Karin 
Bota whiplashskador med datormodeller
CNS-skador
Linköpings universitet

Orhan, Funda
Aktivitetsberoende selektion av synapser – mekanistiska studier av humana in vitro modeller från friska kontroller och patienter med schizofreni
Övrig psykiatri
Karolinska Institutet

Xiong, Anqi
Direkt omprogrammering som en terapeutisk strategi för Parkinsons sjukdom
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Uppsala universitet

Yang, Shanzheng
Utveckling av mänskliga substantia nigra neuroner för Parkinsons sjukdoms terapi
ALS, Parkinsons sjukdom, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Här kan du se vilka projekt Hjärnfonden stödjer

Kategori: Stipendiater
Publicerad: 2018-11-30

Relaterat

Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.

Läs mer
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Läs mer
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Läs mer
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Läs mer
Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Läs mer
Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Läs mer