Caroline Ingre forskar om ALS på KArolinska Institutet Caroline Ingre forskar om ALS på Karolinska Institutet. 2018 bildade hon ALS Treatment Center Karolinska som är inriktat på läkemedelsprövningar för att hitta ett botemedel mot ALS. #postkodeffekten

Caroline Ingre letar efter biomarkörer för ALS

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt är viktiga drivkrafter för Caroline Ingre. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar om den obotliga sjukdomen ALS på Karolinska Institutet. #postkodeffekten

Namn: Caroline Ingre
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: ALS

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag och min grupp bedriver forskning inom epidemiologi med fokus på risk- och prognostiska faktorer bland annat genom att analysera biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska, vi utvecklar bilddiagnostik för diagnos och progress och undersöker hur stress påverkar ALS.

Jag har skapat ett nationellt kvalitetsregister för ALS och arbetar med utveckling och förbättring av vårdkvaliteten och vårdprocesser med fokus på egen rapportering av symtom för hög delaktighet i den egna vården. Under 2018 bildade jag ALS Treatment Center Karolinska, ett center inriktat på läkemedelsprövningar, öppet för alla ALS patienter i Sverige, för att hitta ett botemedel mot ALS.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av ALS?

Jag är intresserad av att kunna förebygga insjuknandet, och ställa diagnos tidigare och mer exakt. Jag vill även kunna förutspå sjukdomsutvecklingen för att ge patienten och anhöriga möjlighet till framtidsplanering. Om vi hittar biomarkörer för ALS hos en individ, kan även symtomfria personer, men med anlag för sjukdomen, erbjudas behandling redan innan sjukdomen brutit ut.

Vilken är den största utmaningen inom ALS forskningsområde?

Att ALS är sällsynt, så det tar lång tid att samla data. Dessutom överlever patienterna tyvärr inte mer än några år, så det kan ibland vara mycket svårt för patient och familjen att orka med forskningsfrågor och undersökningar när patienten blir sämre.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Hjärnan är det organ i kroppen som styr människan; i både tanken och i handlingen. Trots att det forskats om hjärnan och nervsystemet under lång tid finns det en enorm mängd kunskap kvar att upptäcka. Det vill jag vara en del av.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt!

Fakta om ALS

  • Forskarna uppskattar att drygt 220 personer årligen insjuknar i ALS i Sverige.
  • Medelåldern vid symptomdebut är ca 58-60 år, men variationen är stor.
  • Det finns många typer av ALS, med olika orsak och symtom. Gemensamt för alla typer som kunnat undersökas genom obduktion är en felveckning av proteinet SOD1 inne i nervcellerna.
  • Med modern behandling är överlevnadstiden klart förlängd.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar – utbuktningar – i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.

Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.

Bild på forskaren och stipendiaten maximilian tufvesson alm

Hur hänger diet och psykisk ohälsa ihop?

Maximilian Tufvesson Alm, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta reda på hur mag-tarmkanalen kan påverka psykisk ohälsa genom ett hormon som produceras i tarmen. Han vill också förstå hur det påverkas av det vi äter.

Patricia Hägglund forskar vid Umeå universitet.

Patricia Hägglund vill göra det lättare för strokedrabbade att svälja

Runt hälften av de som drabbas av en stroke får problem med att svälja vilket ökar risken för undernäring och lunginflammation. Idag saknas en behandling som förbättrar sväljförmågan men det vill Patricia Hägglund, en av Hjärnfondens stipendiater, ändra på.

Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.

Mikaela Ceder, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikaela Ceder vill behandla smärta bättre

Att hitta och utvärdera nya behandlingsalternativ för kronisk smärta och nedsatt kognitiv funktion är fokus för Mikaela Ceders forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.