Hjärnfonden
Ge en gåva

Caroline Ingre forskar om ALS på Karolinska Institutet. 2018 bildade hon ALS Treatment Center Karolinska som är inriktat på läkemedelsprövningar för att hitta ett botemedel mot ALS. #postkodeffekten

Caroline Ingre letar efter biomarkörer för ALS

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt är viktiga drivkrafter för Caroline Ingre. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar om den obotliga sjukdomen ALS på Karolinska Institutet. #postkodeffekten

Namn: Caroline Ingre
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: ALS

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag och min grupp bedriver forskning inom epidemiologi med fokus på risk- och prognostiska faktorer bland annat genom att analysera biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska, vi utvecklar bilddiagnostik för diagnos och progress och undersöker hur stress påverkar ALS.

Jag har skapat ett nationellt kvalitetsregister för ALS och arbetar med utveckling och förbättring av vårdkvaliteten och vårdprocesser med fokus på egen rapportering av symtom för hög delaktighet i den egna vården. Under 2018 bildade jag ALS Treatment Center Karolinska, ett center inriktat på läkemedelsprövningar, öppet för alla ALS patienter i Sverige, för att hitta ett botemedel mot ALS.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av ALS?

Jag är intresserad av att kunna förebygga insjuknandet, och ställa diagnos tidigare och mer exakt. Jag vill även kunna förutspå sjukdomsutvecklingen för att ge patienten och anhöriga möjlighet till framtidsplanering. Om vi hittar biomarkörer för ALS hos en individ, kan även symtomfria personer, men med anlag för sjukdomen, erbjudas behandling redan innan sjukdomen brutit ut.

Vilken är den största utmaningen inom ALS forskningsområde?

Att ALS är sällsynt, så det tar lång tid att samla data. Dessutom överlever patienterna tyvärr inte mer än några år, så det kan ibland vara mycket svårt för patient och familjen att orka med forskningsfrågor och undersökningar när patienten blir sämre.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Hjärnan är det organ i kroppen som styr människan; i både tanken och i handlingen. Trots att det forskats om hjärnan och nervsystemet under lång tid finns det en enorm mängd kunskap kvar att upptäcka. Det vill jag vara en del av.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt!

Fakta om ALS

  • Forskarna uppskattar att drygt 400 personer årligen insjuknar i ALS i Sverige.
  • Medelåldern vid symptomdebut är ca 58-60 år, men variationen är stor.
  • Det finns många typer av ALS, med olika orsak och symtom. Gemensamt för alla typer som kunnat undersökas genom obduktion är en felveckning av proteinet SOD1 inne i nervcellerna.
  • Med modern behandling är överlevnadstiden klart förlängd.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta