Caroline Ingre forskar om ALS på KArolinska Institutet Caroline Ingre forskar om ALS på Karolinska Institutet. 2018 bildade hon ALS Treatment Center Karolinska som är inriktat på läkemedelsprövningar för att hitta ett botemedel mot ALS. #postkodeffekten

Caroline Ingre letar efter biomarkörer för ALS

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt är viktiga drivkrafter för Caroline Ingre. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar om den obotliga sjukdomen ALS på Karolinska Institutet. #postkodeffekten

Namn: Caroline Ingre
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: ALS

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Jag och min grupp bedriver forskning inom epidemiologi med fokus på risk- och prognostiska faktorer bland annat genom att analysera biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska, vi utvecklar bilddiagnostik för diagnos och progress och undersöker hur stress påverkar ALS.

Jag har skapat ett nationellt kvalitetsregister för ALS och arbetar med utveckling och förbättring av vårdkvaliteten och vårdprocesser med fokus på egen rapportering av symtom för hög delaktighet i den egna vården. Under 2018 bildade jag ALS Treatment Center Karolinska, ett center inriktat på läkemedelsprövningar, öppet för alla ALS patienter i Sverige, för att hitta ett botemedel mot ALS.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av ALS?

Jag är intresserad av att kunna förebygga insjuknandet, och ställa diagnos tidigare och mer exakt. Jag vill även kunna förutspå sjukdomsutvecklingen för att ge patienten och anhöriga möjlighet till framtidsplanering. Om vi hittar biomarkörer för ALS hos en individ, kan även symtomfria personer, men med anlag för sjukdomen, erbjudas behandling redan innan sjukdomen brutit ut.

Vilken är den största utmaningen inom ALS forskningsområde?

Att ALS är sällsynt, så det tar lång tid att samla data. Dessutom överlever patienterna tyvärr inte mer än några år, så det kan ibland vara mycket svårt för patient och familjen att orka med forskningsfrågor och undersökningar när patienten blir sämre.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Hjärnan är det organ i kroppen som styr människan; i både tanken och i handlingen. Trots att det forskats om hjärnan och nervsystemet under lång tid finns det en enorm mängd kunskap kvar att upptäcka. Det vill jag vara en del av.

Vad är din drivkraft som forskare?

Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt!

Fakta om ALS

  • Forskarna uppskattar att drygt 220 personer årligen insjuknar i ALS i Sverige.
  • Medelåldern vid symptomdebut är ca 58-60 år, men variationen är stor.
  • Det finns många typer av ALS, med olika orsak och symtom. Gemensamt för alla typer som kunnat undersökas genom obduktion är en felveckning av proteinet SOD1 inne i nervcellerna.
  • Med modern behandling är överlevnadstiden klart förlängd.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Yiyi Yang studerar immuncellers roll vid Azheimers sjukdom

Yiyi Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hennes forskning är Alzheimers sjukdom. Hon studerar vilken roll inflammation och immunceller har för sjukdomsprocessen.

Araash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater

Arash Hellysaz undersöker hur virussjukdomar i magen förändrar hjärnan

Virussjukdomar i magtarmkanalen ger diarré och kräkningar, processer som koordineras av hjärnan. Arash Hellysaz, en av Hjärnfondens stipendiater, undersöker hur viruspartiklarna i magen medför förändringar i hjärnan och hur den kunskapen kan användas för att ta fram ny behandling.

Jenny Wickham, en av Hjärnfondens stipendiater.

Jenny Wickham vill hitta nya sätt att behandla epilepsi

En tredjedel av de som har epilepsi svarar inte på de mediciner som finns. Jenny Wickham, Hjärnfondens stipendiat, vill ändra på det. Hon studerar de nervceller som är inblandade i epileptiska anfall och hur de kan vara mål för ny behandling.

Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat.

Malin Silverå Ejneby använder matematik för att förstå epilepsi

Nervceller kommunicerar med varandra genom nervimpulser. Förändringar i styrkan på nervimpulserna kan potentiellt leda till sjukdomar som epilepsi. Malin Silverå Ejneby, Hjärnfondens stipendiat, vill använda matematiska modeller för att förstå det här bättre.

Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater

Stina Lundberg vill förstå hur nervceller kopplas samman i hippocampus

Hippocampus är en hjärnregion som är central för minne, inlärning och emotionell reglering. Stina Lundberg, en av Hjärnfondens stipendiater, vill lära sig mer om hur nervcellerna i hippocampus är sammankopplade.

David Fällmar, Hjärnfondens stipendiat

David Fällmar vill använda AI för att ställa exaktare diagnoser

David Fällmar är röntgenläkare och en av Hjärnfondens stipendiater. Hans målsättning är att underlätta för röntgenläkare att ställa diagnoser tidigt och med stor träffsäkerhet.